Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lisas ring - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LISAS RING.
55
och jämrade sig. Jag tog upp honom och bar in
honom i byggningen. Det var en bedröflig syn,
som mötte mina blickar där inne. Aldrig har
jag sett en sådan fattigdom, fastän jag ju själf
är utgången ur en backstuga. Allting därinne
var smutsigt, dammigt, vanvårdadt. Mannen låg
på sängen och sof, hustrun satt med okammadt
hår och slarfvigt klädd, af barnen sågo somliga
elaka ut, andra slöa. Det hela gjorde ett
sorgligt intryck. Jag sade några ord om att jag
hoppades, att gossen ej gjort sig illa.
— Ånej, svarade hustrun likgiltigt, det är
bara de rika, som mista sina barn, den fattige
får allt behålla sina.
Jag gick sorgsen därifrån. Utgjorde kanske
denna familj ett undantag, eller stod det lika
illa till öfverallt? Jag tittade in i ännu ett par
hus. På ett ställe hördes trätor, svordomar och
rop; där var husfadern drucken. På ett annat
hade föräldrarne gått bort och stängt barnen ute.
Försummelse och vårdslöshet röjde sig öfverallt;
de arma människorna hade blifvit sådana de voro,
emedan ingen brydde sig om dem, ingen tog
hand om dem. Hvem skulle göra det? Ägaren
till herrgården, deras husbonde, i första hand,
naturligtvis. Då jag kom hem, gick jag igenom
de ståtliga, slottslika rummen, iag vandrade igenom
de präktiga trådgårdarna och parken, och jag
kunde ej underlåta att anställa jämförelser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
