Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. "Ingenting; annat!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»INGENTING ANNAT.»
87
— Aldrig trodde jag du var så enfaldig,
utbrast Sofi öfverlägset med ett kort skratt. Kära
Eva, du måtte visst göra dig till, ty nog skulle
du väl ändå begripa bättre. Gå ut med lillan!
Fy då, att dra gatorna omkring med en
barnunge! Hvarenda människa kan ju se på en då,
att man ingenting annat är än en tjänare. Frun
kunde just gärna gå själf med sin flicka, det
vore hon inte för god till. Men så mycket
besvär vill hon visst inte ha, utan allting skola
andra göra. Se bara, hur mycket här är
framdraget — det tar minsann en vacker tid att få
undan det allt.
— Jag skall hjälpa dig, medan lillan sofver,
sade Eva saktmodigt.
— Åja, tack, svarade Sofi något mildare
stämd; se, det är nu så, att vi skulle ut litet
med bekanta i kväll och ha kommit öfverens
att mötas på bestämd tid.
Hon fortsatte städningen men stannade
emellanåt för att gifva luft åt sina känslor.
— Vill du se hennes finaste klädningar, sade
hon, öppnande dörren till garderoben. Är det
inte så en kan bli sjuk vid att se ett sådant
öfverflöd? Hälften skulle vara mer än nog. Och
så mycket grannlåter hon har att sätta på sig
sen, guld och pärlor och juveler och smycken
af alla slag. Hon får också godt om tillfällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
