Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. "Ingenting; annat!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»INGENTING ANNAT.»
99
erbjuda, om hon, den ringa, obemärkta
tjänarinnan, svikit sin endast halft medvetna uppgift?
Ödmjukhet och kärlek ledde henne i säkerhet
förbi en afväg, som skulle oemotståndligt lockat
de flesta andra.
Eva tog fram papper och bläck och satte
sig ned för att skrifva ett tacksamt och vänligt
men bestämdt afslag på brorsonens förslag.
Tolf år hade förflutit, sedan Eva tillträdde
sin tjänst. Anita var nära tretton år och Harald
elfva. Eva skulle väl därför egentligen anses
öfverflödig, men så tyckte ej fru Almén. Det
var godt att hafva någon, åt hvilken hon kunde
med lugn lämna tillsynen om hem och barn,
medan hon själf var upptagen af förströelser
eller alltför svag att taga hand om någonting.
Det senare började allt oftare vara händelsen.
Fru Almén ville i det längsta dölja för både sig
själf och andra, huru hon kände sina krafter
sjunka. Det lyckades dock ej på längden. Allt
oftare måste hon tillbringa förmiddagarna på sin
soffa och äfven försaka aftnarnas förströelser.
Det var tunga och dystra dagar för henne
själf och ej mindre för omgifningen, och det
kräfdes ett bepröfvadt tålamod af den, som fick
mest hålla ut med henne.
Det blef omsider vår, och man flyttade ut
på landet. Fru Almén hade tvärt emot sin
vana ej velat resa till någon badort detta år,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
