Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. "Ingenting; annat!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»INGENTING ANNAT.»
105
och fara ser ej efter, huruvida handen, som
räckes till räddning, är grof eller fin.
Fru Almén var mycket okunnig, till och
med i kristendomens första grundsanningar; hon
hade mycket att lära, mycket att klargöra för
sig. Det gick ej fort för detta ytliga sinne, som
ända dittills varit helt och hållet tillslutet för de
eviga tingen, att upptaga dem i sig. Men det
gick likväl, om än misströstan, ökad genom den
kroppsliga svagheten, ofta hotade att släcka det
ljus, som emellanåt syntes hafva uppgått.
Småningom blef friden mera varaktig, och hon kunde
i ödmjuk tillförsikt våga att tacka för sin
frälsning.
De hade kommit hvarandra mycket nära
under denna tid, modern, barnen och den trogna
tjänarinnan.
Det led emot slutet af sommaren. Fru
Almén väntade snart hem sin man, och hon
började med någon oro undra hvad han skulle säga
om den förändring, som försiggått med henne.
Ty det kände hon, att hon omöjligen skulle
kunna åter begynna samma lefnadssätt som förr,
oaktadt krafterna på den sista tiden blifvit ganska
betydligt stärkta.
Hans sista bref hade röjt, att äfven han hade
bekymmer, som han försökte dölja, ehuru detta
ej fullt velat lyckas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
