Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. "Ingenting; annat!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»INGENTING ANNAT.»
113
— Hur är det, har vandringen hit varit för
lång för dig, frågade herrn, som satt på bänken,
sin hustru. Du ser trött ut.
— Ånej, men vårluften är ju alltid litet
frestande för svaga krafter, svarade hon vänligt. I
alla fall var det skönt att komma hit ut i kväll.
Jag känner mig alltid väl till mods vid Evas
graf. Det är nästan, som om jag förnumme en
fläkt af den frid, hvilken alltid omgaf henne.
— Ja, hon var nog en ovanlig människa,
svarade herr Almen tankfull. Det blir säkert ej
lätt att finna hennes like.
—■ Hennes värde kan aldrig till fullo
uppskattas, svarade hustrun varmt. Hvem kan
beräkna, huru mycket godt, som var en följd af
hennes trogna pliktuppfyllelse, hennes ständiga
omsorger och arbete och tysta uppoffrande af
sig själf? Allra mest hafva vi dock haft godt
af hennes äkta kristliga tro och sinne.
— Ja, vi ägde mycket i henne, jag har
nog insett det. Hon var en vän för oss under
motgången; ej många skulle hafva handlat så
som hon.
— Jag kan aldrig tänka på den lycka vi
äga utan att sätta den i förbindelse med Eva,
sade fru Almén med tårar i ögonen. Det var
hon, som nedlade i Anitas — i båda barnens —
hjärtan de frön, som sedan växt upp och nu
Teckningar ur lifvet. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
