Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA-BO ND OCH REDAKTÖR 9
som berättare får förmågan att lemna någorlunda
korrekta uppgifter tjena. Jag har en formlig vurm för att
anteckna allt möjligt, så att jag sällan eller aldrig
behöfver lita endast på minnet, jag har aldrig kunnat lära
mig att göra kroppsarbete, utan att samtidigt
sysselsätta hjernan med någon sorts räkning. Hugger jag ved,
räknar jag vedträna; plöjer jag, räknar jag fårorna och
håller reda på deras längd. I mina dagböcker har jag
fullt af dylika siffertal. På så vis kan jag lemna
korrekta uppgifter om allt möjligt, som förekommer på en
larm. Jag vet, att jag en dag i Kansas afskar ined en
knif 11,760 majsstånd, hvartdera innehållande ända till
ö stjelkar; att jag efter plog och harf ofta der och
sedermera i Washington och California traskat 15—18 mil
om dagen. Jag kan nästan på siffran uppgifva, hur
många mil jag till fots tillryggalagt på landsvägar o. s. v.,
hur många mil jag åkt eller ridit, hur många jag färdats
på jernvägar och ångbåtar, hur många bref jag skrifvit
(ller mottagit, hur många lbs. mjölk jag dragit ur
kornas spenar, hur många lbs. smör min hustru tjärnat, hur
många kor, svin, höns m. m. jag egt, hur många
fotografier jag förfärdigat och mycket annat, ja, t. o. m. hur
många "drinks" jag inmundigat. Det är en mani hos mig
att vilja ha allt korrekt. De flesta torde betrakta det
som vanvettigt pedanteri att vara så noga i samlandet af
uppgifter om småsaker, men denna vurm har beredt mig
både nöje och nytta och ej sällan blifvit ett medel till
afgörande af tvistefrågor. Dc flesta lita för mycket p<1
gissningar och lösa antaganden, uttala sig om saker, som
de ej tagit ordentlig reda på, och som de måste känna
för att. kunna fälla ett vederhäftigt omdöme. En
farma-re t. ex. påstår, att han förtjenat så eller så mycket på
sina höns, svin eller hvad det månde vara. Man börjar
förhöra honom, får honom småningom att draga sig till
minnes, hur många säckar säd han köpt för djurens
räk-ning, och att slutligen med förvåning erkänna, att hans
gissning i fråga om vinsten var på tok. Några kalla
dagar eller ett långvarigt regn inträffar. Vips heter det,
att intet sådant förekommit på 15—20 år. Jag ser efter
i mina väderleksanteckningar och finner, at-t det var
all-(2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
