Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA-BO ND OCH REDAKTÖR
17
att det var sak samma. Lustigast var han, då han
vinglande åt sidan vände sig till krögaren och på sin breda
skånska yttrade i en förtrolig ton, som dock hördes
öfver hela lokalen: "Det var varkeligen roligt att träffa
den här mannen, för se jag ska säga, att jag är en
wiesel-grenare." Allesamman brusto naturligtvis i skratt.
Resan till Litchfield gjorde jag i sällskap med en
kapten Ekströmer och lians familj, hos hvilken jag i Sverige
varit informator. Det var egentligen meningen, att jag
skulle fortsatt med denna syssla äfven i Amerika, om
E. fått någon anställning och kunnat grunda ett hem åt
sig. Vid ankomsten till Litchfield ställde sig emellertid
allting motigt för honom, och det kunde ej bli tal om,
att jag skulle stanna hos honom. Han visade mig dock
stor vänlighet vid flera tillfällen, och jag saknade
honom uppriktigt, då jag tog afsked af Litchfield. VI
återsågo hvarandra först efter flera års förlopp i
Chicago. Han hade förut varit bosatt i Amerika och
dessförinnan i Australien. Här i landet hade han två söner
ur sitt första gifte, båda nu liksom fadern döda. Deh
ene af dem var konsuln Clias. Ekströmer i St. Louis.
3. Ett svenskt nybygge i Kansas.
Den 20 mars 1879 anträdde jag min resa till Kansas
och anlände, efter 840 mils färd, till staden Salina på
aftonen den 22.dra. Nu var min kassa nästan slut, ehuru
jag, för att vara riktigt sparsam, under hela resan lefvat
på ost och bröd för 15 cents. Men här väntade mig ju
arbetsförtjenst, det visste jag. Från sjelfva resan har
jag antecknat såsom äkta amerikanskt, hvilket det nog
också är, att i en liten by, Silverlake, med tre kyrkor
låstes på väggarne af ett obetydligt, litet kyffe med
väldiga bokstäfver: "Doctor Hazeltons Palace Drug Store.
We keep everything." Det såg också nästan så ut, ty
på taket var måladt med stora bokstäfver "Boots" och
litet längre ned "Groceries, Liquors" in. m. Men hur
detta "palats-apotek" inom sina väggar kunde rymma så
många olika saker, var svårt att förstå.
Från Salina fick jag dagen derpå skjuts med tre
personer, som skulle köra till Lindsborg, målet för min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
