Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
VAGA B OND OC1I REDAKTÖR.
tillgick så, att polismannen efter att ha hemtat hjelp
först sträckte revolvern mot den förmente fyllbulten,
derpå grep honom i kragen och med barsk ton befalde
honom att stiga upp, hvilken befallning helsades med
gapskratt af de kringstående. Efter detta uppenbara
bevis på förakt och genstörtighet funno vederbörande
för godt att taga i med hårdhandskarne, och så importe {+-+}
rades från Chicago en irländsk polisman, som enligt
hvad ryktet förmälde, gjort sig omöjlig i
trädgårdsstaden vid Michigan genom’ sin hänsynslöshet och råhet.
Med denne ordningens upprätthållares inträde i
Lindsborg började också ett nytt skede i stadens
ordningsväsen (eller oväsen). Tit. 0’Connor (den nye polismannen)
gjorde sig från början hatad, och det märktes alltför vät,
att det styrande partiet nu tagit ett steg, som det
sannolikt snart skulle komma att ångra. Utan annan
anledning än begär att visa sin myndighet och göra sig
omtyckt hos sina herrar, d. v. s. det parti, representeradt
af den stora handelsfirman C. & J. som anställt honom
anföll han medborgare på gatan och i deras hem
oförsynt, ifall han tyckte sig märka, att de druckit någO\
starkt, eller misstänkte, att de buro vapen på sig.
0’Con-nor hade heller icke andats Lindsborgs luft mer än cn
vecka eller två, innan redan en petition om hans
afsättning blef uppsatt och undertecknad af ej blott den
mindre stadiga delen af befolkningen, utan äfven af flera
bland stadens förnämsta personer. Dag för dag tycktes
luften bli mera åskfylld. Man nästan kände på sig, att
någon ledsam katastrof förestod. Så en afton hade en
del af traktens och stadens amerikanska ungdom tillställt
ett upptåg, som väl mycket liknade en demonstration.
Några karlar hade satt sig i en farmarvagn, och deras
kamrater hade spänt sig sjelfva för densamma och drogo
den fram och tillbaka på stadens hufvudgata. Ett par af
de i vagnen sittande gnisslade under tiden på violiner,
och deri sällsamma processionen följdes upp och ned af
cn liten folkhop, hvars mest bemärkte medlem var den
irländske polismannen, som gnisslade tänder och knöt
sin händer i vanmäktigt raseri. "Quos ego" tänkte han
väl med Virgilius, om han någonsin (hvilket är föga tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
