Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
VAGA B OND OC1I REDAKTÖR.
somnade snart, kort efter det tåget satts i gång.
Klockan var omkring 11 på qvällen. När jag vaknade, var
iag qvitt min hufvudvärk. Dagern lyste redan in
genom några springor i ena väggen och tillät mig att
taga mina reskamrater i närmare skärskådande. Två
af dem hade sofvit bredvid mig och de öfriga
nedanför mina fötter. Alla utom en hade ett mer eller
mindre bofaktigt utseende, ja, en af dem företedde den
värsta galgfogelsfysionomi, som jag ännu haft tillfälle
att skåda. Den ende hygglige bland dem var en ung
man med svarta mustascher, svart, knollrigt hår och
lifliga, spelande ögon. 1-Ian var klädd i en drägt, som
genom sin snygghet bjert afstack från de öfrigas. Han
var också den ende, som egde något mer än hvad ban
bar p;> kroppen. Bredvid honom låg nämligen ett litet
knyte. När de hunnit riktigt morna sig, tände de sina
pipor och började, ställa frågor på mig; hvarifrån jag
kom, hvart jag ämnade mig, om jag hade någonting
ätbart med mig o. s. v. Den hygglige öppnade sitt
knyte, som befans innehålla en brun so,mtnaröfverrock
utan ryggstycke. Denna bedröfliga klädespersedel ville
ban sälja till mig för 25 cents. Jag betackade mig
Förmiddagen förflöt hiskligt långsamt och gaf mig
tillfälle att anställa jemförelser mellan förr och nu. Det
var i dag den 1 maj, vårens och glädjens dag. Jag
drog mig till minnes, hur man i gamla Sverige
brukade högtidlighälla denna dag. Jag tänkte på
de glada studentupptåg, majkarnevaler m. m. d.
hvartill jag mången 1 maj varit vittne. Huru
olika då mot nu! Och likväl hade jag ännu
icke upplefvat det värsta. Vid 12-tiden stannade
tåget vid en station i östra delen af Colorado, benämd
Hugo. Här skulle tågpersonalen intaga sin middag
Detta väckte mitt ressällskaps matlust. En af dem —•
det var mannen med skurkansigtct — bad mig så
enträget låna dem 25 cents, att jag fann det rådligast att
efterkomma denna begäran. Med silfverslanten i
handen smög han sig ut genom luckan. Länge voro hans
kamrater i ängslan öfver att han möjligen blifvit
fasttagen der ute. Men slutligen återkom ban, medföran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
