Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA BON l) OCH REDAKTÖR.
131
slutat lios snickaren, följde lian med E. och mig på eti
af våra vanliga ströftåg. Han hade ej velat begära
betalning af N och var fortfarande utblottad. Rätt som
det var, bjöd ban oss god natt och styrde sina steg
rakt upp till en polisstation. Vi ropade honom
tillbaka. Han hade ämnat anhålla om nattlogi på statio
nen, emedan han icke längre ville ligga oss till last.
Detta drag af försynthet tilltalade oss väldigt. Jag
berättade det för Anderson, och ban gaf C. $3 för ett af
honom författadt vackert poem, "Qvinnan," som varit
infördt i tidningen. På A:s inrådan skref nu E. ett
tillkännagifvande, att C. sökte plats som läkare i något
svenskt samhälle. Det infördes i tidningen med den
påföljd, att en apotekare från Paxton kom och
hemtade C. dit. Sista natten C. tillbragte i Chicago låg ban
framstupa i min säng och pluggade i Wistrands
läkarebok, som jag dagen förut köpt åt honom. Den 6 maj
reste han till Paxton, och några veckor senare återkom
ban till Chicago för att undergå någon sorts examen.
I Paxton hade ban stor framgång som läkare. Han
stannade der ett par år. Den 27 juni 1883 kom ban hem
till mig och berättade, att ban blifvit kallad till
öfverläkare vid ett svenskt sjukhus i St. Paul, och att en
d :r Campbell i Paxton, som länge betraktat honom som
en farlig rival, gifvit honom $250 för att flytta från
Paxton. Knappt en månad derefter blef han emellertid
af samme apotekare, som tagit honom till Paxton,
anfallen i Hemlandet och beskylld för okunnighet m. m.
Styrelsen för sjukhuset i St. Paul svarade i tidningen
Skaffaren med ett bref, stäldt till C., och uttryckte deri
som sin mening, att C. hellre skulle "som kristen lida
oförrätt än att genom verldslig lag skaffa sig rätt."
När jag visade detta för Anderson, utbrast ban: "Hade
inte jag varit, så hade den f-n inte varit doktor, så
nu har jag den synden också på mig jemte alla andra."
C. svarade emellertid i Tribunen på Hemhs
beskyllningar med en ganska fintligt hopkommen förklaring. I
Minnesota gick det förträffligt för honom. Jag råkade
honom der ett par år senare. Han var då en bild at
välmåga, fet, frodig, skinande och svettdrypande och
berättade med stolthet, att ban på ett år klarerat $2,500.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
