Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
VAGA B OND OC1I REDAKTÖR.
Kimblads lilla annons i tidningen hade sålunda
åstadkommit storartade resultat.
En tredje f. d. Upsala-student var den beskedlige
simläraren Fredrik Mollberg från Göteborg. Han kom
till Chicago den 2 aug. 1880 och berättade en dyster
historia om besviken kärlek och deraf följande superi
och förlust af en god anställning. Han var också
färdig att taga hvad arbete som helst. I en af
dagtid-ntngarne annonserades just då en kuskplats ledig, och
jag rådde honom att söka den. "Jag följde ditt råd,"
berättade ban några dagar senare, "och försökte efter
bästa förmåga spela hemmastadd i stallet, fast jag aldrig
i mitt lif selat en häst. Men när jag väl kommit upp
på kuskbocken, skenade hästarne med mig, och basen
kom springande efter, svärjande och gormande. Jag
fick afsked tvärt på skifvan." M. fick emellertid kort
derefter en god plats • i en mekanisk verkstad, skötte
sig förträffligt, deltog i svensk föreningsverksamhet,
bidrog med små poem till fester och samqväm och
gjorde sig allmänt omtyckt.
I nov. 1882 kom en stockholmare vid namn Richard
Lundeblom till Chicago. Han var en högeligen
idealistiskt anlagd poet, en beundrare af Sveriges
hjelteminnen o. den nordiska asakraften, men äfven, i teorien
åtminstone, af republiken. Bland Sveriges skalder älskade
ban högst Tegnér och Talis Qualis och lyckades äfven
ej sällan i sina dikter imitera den sistnämde. L.
var en 50-års karl, kraftigt byggd, men alldeles ovand
vid arbete och olämplig för Amerika. Hans utseende
erinrade om Tegnér. När han blef presenterad för
Elm-blad, grep denne, som befann sig i sitt mera lifvade
stadium, honom under hakan och i det lockiga håret,
vände hans hufvud i profil mot mig och ropade:
"Broder, se här ett Tegnérs-hufvud! Det var det gladaste
Tegnérs-anlete jag skådat." L. skref flera dikter, som
infördes dels i Sv. Amer., dels i Hemlandet. En af
dem handlade om asakraften och var en af
anledningarne till att L. blef kallad asabarden, hvilken benämning
sedermera öfvergick på hans själsfrände, vår bekante
kraftpoet Johan Gustaf Runesköld Banér. L. utgaf
på 1890-talet ett par diktsamlingar i Sverige. I Chica-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
