Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
VAGA B OND OC1I REDAKTÖR.
generad ut. I sina ofvannämda studier påstår B. i
kapitlet om den sv.-am. pressen, att Hemlandet och
Tribunen stodo hufvudet högre än alla de andra politiska
tidningarne, och att tonen i Sv. Amerikanaren erinrade
åtskilligt om Stockholmstidningen Fäderneslandet. Det
sista kan möjligen vara rätt, men det första är det
icke, så vida något annat än tidningarnes spridning
åsyftas. Heml. och Trib. hade hvardera troligen inemot
3 gånger så många prenumeranter som Amer. Men i
fråga om innehållet kunde den senare ledigt mäta sig
med dem, både qvalitativt och qvantitativt taget.
Enander vid Heml. och C. F. Peterson, som skref
redak-tionsartiklarne i Trib., kunde visserligen grundligare
och i en mer vederhäftig ton behandla dagens frågor
än vare sig E. eller jag, men ingen af dem kunde på
det skönliterära området alls jemföras med E. Och
hvad beträffar stoffets rikhaltighet i de resp.
tidningarna, torde följ. siffror bevisa, att någon nämnvär 1
skillnad icke förekom mellan Amer. och de andra två
bladen. Under 1882 innehöll Sv. Amer. 7,645
skandinaviska och inländska nyheter och 1128 redaktions- och
andra artiklar. Motsvarande siffror voro för Heml.
8,-290 och 807 samt för Trib 11,112 och 731 . En svensk
tidning. Öresundsposten, gaf åt vår press en helt
annan värdesättning än Beckman. Den skref bl. a.: "De
större politiska bladen äro tre. Den äldsta i detta
klöfverblad är Hemlandet hvars ledande artiklar äro
så fredliga som trots någon dylik i en viss
Malmötidnings spalter. Sv. Tribunen lägger i dagen en viss
benägenhet att vilja vara den mest framstående. Men
den icke obetydliga dosis politisk enfald, som träder
fram i dess spalter, gör det till en tvungen sak att
ställa Sv. Amerikanaren, Herman Ross’ skapelse, främst
inom den sv.-amer. pressen. Med sprittande qvickhet
cch bitande satir gisslar den hvarje dårskap och inlägger
med kraft och värma sitt ord i den politiska
meningsstriden."
På tal om Strömer kan nämnas, att ban i maj 1882
skref till oss från Waisenburg, Schweiz, att ban tänkte
företaga en föreläsningstur genom Amerika. Han un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
