- Project Runeberg -  Vagabond och Redaktör. Lefnadsöden och Tidsbilder /
169

(1914) [MARC] Author: Ernst Skarstedt With: Jakob Bonggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VAGA BON l) OCH REDAKTÖR.

169

peruk. Jag mins, hur han en gång skrämde min lilla
flicka genom att helt plötsligt rycka peruken från sitt
hufvud och stirra på henne. Han berättade, att han
under den första tiden efter sjukdomen, innan han
ännu lyckats spara ihop nog pengar till en peruk, ofta
mottog anbud att förevisa sig i 10 cents-museer. Flera
hårspecialister profvade sina medel på hans hjessa, men
utan framgång. Hans hårlöshet gaf många anledningar
till harmlöst skämt, såsom då Wicklund i ett poem vid
en afskedsfest för S. kort före hans afresa till Sverige
profeterade:

"Inspirationens eld skall leda dig
Till målet fram på konstnärns hårda stig.
Men om kritiken synes pennan hvassa,
Så skall, om sann, den ge dig ökad glans,
Och värdigt kan du bära lagerns krans,
Ty det fins rum för lagrar på din hjessa."

Jag tillät mig äfven ett skämt i samma anda i de
verser, med hvilka jag på begäran af S. riktade hans
autografsamling. Sjelf hade ban blott en gång i sitt lif
försökt skrifva vers, men kom då af sig redan vid
ingången. Efter att ha börjat helt lofvande: "Lyckan
är mig ej bevågen, det jag redan länge märkt; derför
låt mig slå ur hågen," hade han funnit sig oförmögen att
tänka ut, hvad det var, han borde slå ur hågen, och
dermed var hans poetiska ådra för alltid utsinad. Vid
ett af hans besök i mitt hem utbjöd jag till honom de
böcker, hvilka jag, såsom förut berättadt, tog i st. f.
betalning för mitt arbete på den Lindströmska farmen i
Kansas. Jag begärde och fick $1 för dem. På den tiden
hade vännen S. icke något öfverflöd på denna verldens
goda. Men lugn och förnöjd gick han sin väg fram.
Och troligen drömde han aldrig om, att han en dag
skulle bli en af Chicagos förnämsta affärsmän.
Alltifrån det ban gifte sig, började utsigterna för honom
ljusna, och han kunde aldrig nog prisa sin hustrus
omtanke och praktiska duglighet. Han och hon började
en kostymaffär för teaterfolk, hvilken utvecklade sig
till den största i sitt slag i Chicago, om icke i bela lan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/esvagabond/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free