Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA B ÖN I) OCH REDAKTÖR.
253
glädje öfver denna tillökning i vår egendom. En ko
ansåg hon för en skatt, som hon knappt vågat
drömma om att få ega. Åt kalfven byggde jag en kätte
af grenar, och kon, hvars namn var Red, fick gå vild
i skogen. För att förmå henne att komma hem och
bli mjölkad läto vi efter vanlig nybyggaresed kalfven
emellanåt få dia henne. Men stundom tyckte hon, att
vi voro för knussliga mot henne, och då klättrade hon
helt enkelt öfver stängslet, en färdighet hvarmed hon
vållade oss en mängd besvär. En gång vid en dylik
klättring söndersargade hon en af spenarne, och utan
Annas rådighet och förmåga att handskas med djur
hade vi kanske blifvit utan mjölk för bela sommaren.
Men hon tvättade och plåstrade med vår mjölkkälla
tröts kons sparkningar och illbaltighet, tills slutligen
kon blef fullkomligt återställd, ehuru hon under tiden
ett par gånger ref upp det halfläkta såret. Vid
någorlunda regelbunden mjölkning gaf kon 2—3 gallons mjölk
om dagen, men ofta kom hon ej hem på en dag eller
två, och då måste jag ut på jagt efter henne.
Vanligen fann jag henne bland Bells kreatur, som
ströfvade vilda omkring på berget. Vi lefde hufvudsakligen
på mjölk- och bröd-diet, pannkakor, skogsbär m. m.
Vi förtärde aldrig kött, utom när jag någon gång
lyckades skjuta en fasan, grouse eller hare, hvilka
djurarter förekommo talrikt i skogen. Rundt om vår
bostad voro hararne så tama, att ofta två eller tre af
dem sutto och mumsade på griis några få steg från
Anna, när bon mjölkade. De första veckorna var
detta alltid hennes göromål. Sedan lärde jag mig också
konsten ordentligt. Utom dc nämda djuren
förekommo björnar, kuguarer, lodjur, hjortar m. fi., af hvilka
vi ofta funno spår och andra märken t. o. m. belt nära
huset. Men om jag undantager, att Anna vid ett
tillfälle såg en björn, som stod ett stycke från huset
och åt af bären i en buske, undgingo de större
djuren alltid våra blickar. De enda djur, som
besvärade oss, voro bergsbäfrar, stinkdjur och moss. Af
de sistnämda, som formligen vimlade omkring oss om
nätt erna och många gånger sprungo öfver oss, der vt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
