Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGABOND OCH REDAKTÖR.
talades med sina namn. Med hvilken längtan och
saknad tänkte jag icke på Amerika, der hvarje gift
qvinna är helt enkelt mrs den och den, och hvarje ogift
qvinna miss; der hvem som helst kan skura sitt golf,
tvätta sitt fönster, hugga sin ved, bära sina paket på
gatorna, utan att det väcker uppseende eller föranleder
anmärkningar; der man kan kläda sig som man vill och
vara sig sjelf, om man så finner för godt!
Religionsför-hållandena vill jag ej tala om; de ha aldrig intresserat
mig, troligen emedan de förefallit mig sä obegripliga.
Men jag förstår, att min morbror Harald
Wieselgren hade rätt, då han i ett bref till mig på tal om
de obehag, som möta utvandraren vid hans återkomst
till Sverige, anmärkte som ett af de svåraste att
uthärda "den s. k. kristliga andan på en plats, der
kristendomens verkliga innebörd är lika främmande, som
den kungl, svenska statskyrkans fasoner och jargong är
hemmastadd." Jag liar för egen del aldrig, ehvad andra
än må tro om saken, hyst någon tillit till läran om
religionens omskapande förmåga, och det kan i
sammanhang härmed vara lämpligt att anföra, hvad dr Josua
Lindahl skref till mig om förhållandena vid Augustana
College i Röck Island, der ban, såsom förut nämts, var
professor i naturvetenskap. "Klimatet här i Illinois,"
skref ban, "inverkar i hög grad på nervsystemet och
humöret. Vi gå här och bli nervösa, retliga, bittra,
småsinta och odrägliga för hvarandra och oss sjelfva.
I fakultetsmötena kunna de obetydligaste struntsaker
ofta gifva anledning till heta, lidelsefulla debatter, och
vid fruarnas kafferep ger sig den gängse farsoten till
känna genom giftiga utfall mot både närvarande och
frånvarande. Jag mins, hur min vän Hallberg,
organisten i Landskrona, en gång yttrade, alt okunnigheten
bland skånska allmogen står i omvändt förhållande till
afståndet från universitetsstaden. Vore han här, skulle
han måhända göra liknande reflexioner öfver det
kristliga kärlekslifvet och Augustana-synodens hjerta, dess
seminarium." Det lär nog vara så, att ju längre borta
man befinner sig från professionella kristna, desto mer
verklig kristendom ser man, och tvärtom. Med ett
leende tänker jag på Josuas råd till mig: "Det bästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
