Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA B ÖN I) OCH REDAKTÖR.
311
Om jag efter denna upplysning skulle kunnat somna,
drogo lopporna försorg om, att det icke skedde. Jag
vred mig ocli våndades under deras bett, tills B. steg
upp och hemtade någon sorts ogräs från gården. "Lägg
det här bredvid er," sade ban, "så hålla lopporna sig i
styr." "Ja," gnällde mrs B., "min man glömde sist ban
var till staden att köpa hem pulver, som vi annars
bruka strö i bäddarne, för att få sofva i fred." Jag
förstod granneligen, att hur dugtig hon än var att
prata, så var hon en dålig husmoder. Jag föll omsider
i sömn och slapp allt besvär med min sängkamrat.
Morgonen derpå vidtog pratet om de utmärkta hönsen
m. m. och jag slapp icke undan, förrän jag lofvat att
"om möjligt" köpa en bock och en get samt en höna
med 20 kycklingar för inalles $11. Det blef emellertid
aldrig "möjligt." I stället köpte jag på hemvägen af
handlanden i Lewisville, hvilken också hade en nätt
farm, en 6 år gammal, särdeles vacker ko, kallad
Beauty, för $30 och ledde henne med mig hem, en 11
mils vandring, hvarunder det bråkiga kreaturet
alldeles tröttade ut mig. Den 28 aug. fingo vi belt oväntadt
besök af den oförbrännelige O. A. Linder, som nu också
lemnat Sverige och farit direkt ut till Portland. Han
hade på 9 timmar gått de 24 milen från Vancouver
och stannade hos oss 6 dagar. Någon tid efteråt
införde han i tidningen Praktiken i Kristinehamn, hvilken
då redigerades af min broder Waldemar, följande
humoristiska berättelse om sitt besök på berget:
"Från Vancouver fortsatte jag den 2 svenska mil
långa vägen till Battle Ground, hvilken plats jag
antog vännen E. bo nära, enär ban skrifvit, att han å dess
postkontor hemtade sin post. Jag efterfrågade vägen
till hans farm och underrättades, att det var 10 eng.
mil dit och till på köpet en tredjedel af vägen uppför
en ganska brant bergsväg. 10 mil sa’ han. Det var
förfärligt. Mina fötter hade längesedan börjat ge tecken
från sig, att de af naturen ej ämnats för cn person med
föresats att gå långt här i verlden. Det var 85 gr. F.
i skuggan, och jag plågades af värme värre än en neger
på vittnesförhör. Att ge upp nu, när jag var halfvägs,
nej då! Utan att slappas i min ihärdighet knogade jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
