Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA B ÖN I) OCH REDAKTÖR.
315
ja oss in-till middagen, förstod 0’Connell icke strax
meningen, utan satt qvar på bänken, sedan vi andra
rest oss. Anna lyfte då både bänk och irländare,
hvarvid den senare med den mest komiska uppsyn utbrast
på sin breda irländska dialekt: "She lifts the bench,
while I am setting ön it. Fve got an idea, tliat I am
only a baby in her arms." Han var en stor, tung karl,
och måhända var det detta kraftprof af Anna, som ingaf
honom sådan respekt, att han ej kunde förmås att taga
mot betalning för lånet af oxarne eller för sin tid,
ehuru han förspillde en hel dag på färden. Efter middagen
körde ban lasset till vårt nya hus, der vi aflastade
innehållet. F örst J46 på kvällen kunde de begge männen
återvända hem.
Under vår vistelse i Peter O :s stuga sommaren 1885,
hade vi varit besvärade af möss, men dessa hade vid
vår återkomst från Sverige försvunnit och efterträdts
af skogsråttor, stora, 8 tum långa, djerfva och
tjufaktiga djur med yfvig ckorrsvans. En natt hade vi nöjet
lyssna till en högst märklig kappränning i stugan. Vi
hörde, hur djuren sprungo till och från hyllan och
upp-och nedför stegen, som ledde till löftet; men som vi
trodde, att det endast var de vanliga husråttorna, fäste
vi oss ej vid deras konster. Vår förvåning blef derför
stor, då vi påföljande morgon funno, att knifvar,
gafflar, skedar, brödskifvor, potatis m. m. försvunnit från
hyllan. Efter åtskilligt sökande återfunno vi sakerna
nedbäddade på olika ställen bland höet, som låg på
löftet. Till all lycka hade råttorna ej kunnat komma
genom väggspringorna med sitt byte. Eljest hade vi
aldrig kunnat återfå godset. Följande qväll lade vi
sakerna på bordet och ställde det midt på golfvet.
Råttorna kunde ej klättra upp på bordet, men inom kort
hittade de på den utvägen att mellan de löst liggande
bräderna, som utgjorde loftgolfvet, släppa sig ned på
bordet, hvarefter den vildaste lek vidtog, i det de grepo
hvad de önskade pä bordet, hoppade ned på golfvet och
dansade upp för stegen med bytet, tills jag steg upp
och bredde ett täcke öfver bordet, jag fångade sedan
flera af dessa djerfva tjufvar i fällor och lyckades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
