Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA B ÖN I) OCH REDAKTÖR.
335
pä mina ströftåg, hjelpa mig i arbetet utomhus, gä och
möta mig, när jag varit efter posten, voro sådana
njutningar för hennes okonstlade natursinne, att allt annat
förbleknade inför dem. Jag fick ett lass med
nödvändighetsvaror uppkördt af cn man, som icke förr varit
på berget. När hans trötta hästar ändtligen nådde
målet för färden, gaf köraren sin harm öfver den
besvärliga körningen luft i ett vresigt: "Kunde ni inte flyttai
alldeles ur verlden?" Det hade just varit vår sträfvan
att komma så långt som möjligt frän den verld af
förkonstling, tvång och humbug, som vi afskydde. Men
att det hade sina besvärligheter att lefva så, som vi
gjorde, är ju tydligt. När Anna med möda samlat
ihop och nedpackat i en kruka en hel mängd smör,
letade grisen reda på krukan, som vi förvarade i en håla
invid källsprånget, samt åt upp det mesta af smöret.
Då jag derefter byggde ett staket omkring platsen,
kommo en hop salthungriga kreatur, som ströfvade
vilda pä berget, och stångade ned stängslet för att komma
åt saltet, som låg öfver smöret. En annan gång drucko
de ur en hel balja vatten, som vi burit hem, och
stångade ned en del af stängslet kring kalfhagen. En natt
väcktes vi af ett väldigt brak. Då hade de sträckt
hufvudena in genom det öppna fönstret vid matbordet,
för att slicka i sig några spillda saltsmulor, samt
dragit duken med lampa och tallrikar i golfvet. En
fönsterruta knäckte de. Uthängda klädespersedlar
söndcr-betos. Det var helt enkelt omöjligt att skydda sig mot
dessa fyrbenta våldsverkare, när salthungern satte åt
dem. Men i trots af allt föreföll oss tillvaron nästan
paradisiskt lycksalig, och flera vänner uttryckte sig i
bref på ett sätt, som starkt erinrade om afund. Så t.
ex. skref dr Lindahl: "Jag hyser deltagande för er i det
lif af försakelser, som ni måste utstå, men det är ej
utan, att jag också finner något afundsvärdt deri. Jag
skulle vilja utbyta åtskilligt af min komfort här mot
eder hemfrid." Linder önskade, att han i likhet med
mig "kunde annat än i diktens drömmar tala om
lyckan med blott cn koja och ett hjerta," och Thrane
gjorde följande betraktelser: "Så, ni ha nu tre barn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
