Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA B ÖN I) OCH REDAKTÖR.
353
När det var vackert väder, satt gubben i dörren. Vid
fult väder stängde ban dörren ocli satte sig vid den
mycket primitiva eldstaden. Han hade ingen spis och
inga andra möbler än en träkubbe att sitta på samt
en säng eller rättare bunk, som han hopfogat af
bräder, klufna för hand ur en ccderstock. Men stoltare,
än ban var öfver sin koja, kunde ingen millionär vara
öfver sitt palats. "Se, hur beqvämt jag har inrättat allt
här inne," sade ban till mig en gång, då jag tittade in
i stugan. "Här har jag borrat ett hål i golfvet. När
jag gör rent i stugan, behöfver jag endast hälla en
spann vatten på golfvet, och så sopar jag smuts och
alltihop genom hålet ner under golfvet. Ingen kan ha
en bättre hviloplats än jag; se bara, hur mycket halm
jag lagt dit; och bättre bröd än det jag bakar fins inte
i countyt." Jag sof en gång i bädden hos gubben och
höll på att bli uppäten af loppor, och hans brödbakning
tillgick så, att han rörde ihop mjöl och vatten i en
stekpanna och höll den öfver elden en stund. När
skaftet till pannan blef så varmt, att ban ej längre
kunde hålla om det, antog ban att brödet var bakadt.
Det liknade mer gröt än bröd, och då det qväljde mig
att äta deraf, blef gubben högeligen förvånad. Det
påstods, att han hade ett arf på $20,000 i England, men
att ban icke vågade anförtro dess öfversändande till
Amerika åt postverket eller någon bank och ej heller
vågade resa sjelf och hemta arfvet, af fruktan för att
bli plundrad och mördad på vägen till Amerika. En
tredje granne hette Curtis. Han hade bott före oss i
VVoodens hus, och W. hade varnat mig för honom,
förklarande att ban var omöjlig att ha att göra med,
krånglig, löftesbrytare, argsint och rå. Precis detsamma
sade C. om W. Jag föredrog C. vida framför den
andre. Dock fans det flera, som misstänkte C. för att
vara den, som stulit min bössa. Men jag var mer
benägen att tro någon af Hcisons om detta dåd, fast jag
ej kunde skaffa bevis mot dem. Den granne, sotn alla
vände sig till, när de hade något att säija eller
behöfde låna pengar, var gubben Webb. Han hade några
år förut kommit med hustru och 8 barn från Virginia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
