- Project Runeberg -  Vagabond och Redaktör. Lefnadsöden och Tidsbilder /
393

(1914) [MARC] Author: Ernst Skarstedt With: Jakob Bonggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orkestern förehöll den, hur den skulle spela. Jag har
aldrig sett något mer skrattretande. Åskådarne vände
sina blickar än mot Ovington, än mot Torsell, som satt
nere i salen, och man såg tydligen hur de allesamman
sökte göra klart för sig hvilkendera som var den rätte.
Bland de uppträdande befann sig också artisten Gus
Higgins. Han och en mr Norberg spelade duetter på
mandolin så gripande vackert, att jag sällan hört något
dermed jemförligt. Torsell skref i sitt referat öfver
tillställningen: "Herr Higgins uppträdde nu för första
gången i sitt lif offentligt såsom musiker. Genom sina
duetter på mandolin med herr Norberg lockade han
tårar ur de närvarandes ögon." Pfeil uppträdde i icke
mindre än 6 olika roller och skötte dem alla utmärkt.
Efter pjesens slut blef jag presenterad för Higgins, den
enda gång jag råkade denne genialiske konstnär, men
ban var då redan så påstruken, att det var ingen reda
med honom. Medan jag språkade eller rättare försökte
språka med honom, kom Torsell och yrkade, att jag
skulle gå ut med honom. Det var omöjligt att
undkomma. Han tog mig först till polisstationen vid Chicago
ave., der han presenterade mig för vakthafvande
kaptenen såsom en "tidningsman från Oregon, som önskade
lära känna våra institutioner." Kaptenen kallade
ögonblickligen på en polisman, som visade oss omkring i
hela byggnaden, berättade, hvad hvarje fånge gjort
för ondt, och var till den grad artig och uppmärksam,
att jag skämdes som en hund. Men Torsell såg lika
morsk och sjelfmedveten ut hela tiden. Detta var efter
midnatt. Derpå tog T. mig till en saloon, dit vi sluppo
in genom någon bakdörr, och bjöd på den ena omgången
efter den andra utan att behöfva betala. Der blef jag
presenterad såsom en man, den der förstört $2,000 i
Oregon, men som det oaktadt hvilket ögonblick som
helst kunde köpa ut krögaren och betala kontant. Jag
såg granneligen, att Torsell icke förlorat något af sin
oerhörda förmåga att imponera på folk.

Julafton tillbragte jag dels i sällskap med Ninian
Wærner, dels hos C. O. Carlson och J. O. Nelson i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:35:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/esvagabond/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free