Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Titlar i tal och skrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige ser man kanske främst av den rika floran
av kvinnliga frutitlar. Och ändå beklagar kanske
mången fru, att just till hennes mans titel inte finns
en kvinnlig motsvarighet — vi ha t. ex. ej som i
Finland »kaptenska» och »löjtnantska», och det
är endast i farser som krigskommissariuskan
förekommer! Men vi ha dock en hel rad frutitlar.
Det anses inte artigt
att ej använda titeln när man talar med en så
högt uppsatt dam som t. ex. en landshövdings fru.
Däremot är det inte alltid behövligt att använda
»lägre» titlar. Man kan säga att i landsorten
användas frutitlar
mer än i Stockholm.
I Stockholm tituleras t. ex. en överstes fru
överstinna, men en majors fru ofta för fru Så och
Så, i landsorten majorskan. Helt förklarligt för
övrigt. I en landsortsstad, som är garnisonsstad,
spelar militären en helt annan roll än i Stockholm.
Ibland tituleras en överstelöjtnants fru (ehuru
oriktigt) överstinna, men aldrig överstelöjtnantska.
Obs.! Generalkrigskommissariens,
generallöjtnanters, generalmajorers, generalintendenters och
generalfälttygmästarens fruar tituleras generalska.
Däremot
tituleras naturligtvis inte t. ex. en generalkonsuls
fru för generalska, då ju hennes man har en
mycket lägre rang än general.
Doktorinna brukas
nästan uteslutande
av läkares fruar, ej av fil. eller andra doktorers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
