Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den etiska seden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom bestämningsgrunder för viljan höra de dock till själslifvet,
och såsom dettas tillhörigheter höra de äfven till menniskans
inre. På grund häraf måste det i all sed finnas något konstant,
och då seden är en viljeverksamhet, måste det i all sådan
viljeverksamhet, som är sed, finnas något mer eller mindre stabilt,
som väl icke bibehåller sig under all vexling, men dock har ett
relativt bestånd.
Till seden hör vidare något yttre och sinnligt, som gör
henne märkbar. All verksamhet förutsätter något yttre, inom
hvilket hon framträder och verkar. De förändringar, som hon
inom detta yttre åstadkommer, utgöra det yttre moment, genom
hvilket hon blifver märkbar. Det yttre, inom hvilket seden
såsom viljeverksamhet framträder och verkar, omfattar menniskans
egen lägre natur och den yttre natur, som utgör den omgifning,
i hvilken hon såsom fysisk varelse lefver. Närmast och
omedelbart är det inom menniskans egen lägre naturs område, som
de till seden såsom hennes yttre moment hörande verkningarne
åstadkommas. För dessa verkningar förutsattes bestämbarhet
hos det yttre till öfverensstämmelse med sedens inre och
konstanta moment, viljeverksamhetens konstanta bestämningsgrund.
Härför fordras det yttres föränderlighet, men tillika en
samstämmighet och samhörighet mellan det inre och det yttre, som icke
är tänkbar utan att de i grunden höra till ett och samma hela
eller hafva sin grund i ett och samma väsende.
Den såsom det tredje momentet i seden ställda enheten af
de båda föregående momenterna är till sin möjlighet gifven
genom det yttres bestämbarhet och samhörighet med det inre.
Förverkligad blifver hon genom menniskans vilja, då denna
förändrar verksamhetssättet hos något yttre till öfverensstämmelse
med en vald bestämningsgrund och då det genom förändringen
gifna verksamhetssättet fått formen af en konstant
viljeverksamhet.
Enligt Aristoteles är, såsom ofvan blifvit anfördt, den
fulländade sedligheten gifven endast der friheten sjelf har blifvit
natur. En sådan frihetens öfvergång till natur tillkommer ock
seden. Det är genom den fortsatta fria verksamheten, som
denna öfvergång beredes. Genom den öfning, som den fria
verksamhetens fortsättning medför, vinnes vana, och derigenom får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
