Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den etiska seden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hängifver sig at honom, viljan lyder sedelagen och lifvet lägger i
dagen sin inneboende harmoni. Derför kan ock opus morale
såsom oskiljaktigt förbundet med dygden och pligten icke vara
något annat än ett verksamhetssätt eller en i och genom ett
verksamhetssätt gifven formbestämdhet. Hvarje försök att i opus
morale inlägga något annat och mera måste leda till
upphäfvande af samhörigheten och motsvarigheten mellan opus å ena
sidan samt dygden och pligten å den andra. Men kommer man
till en sådan skiljaktighet, så kan opus morale icke längre fattas
såsom ett etiskt formalbegrepp eller en af den sedliga
viljeyttringens grundformer.
Då man betraktar det sedliga lifvet såsom en fortgående
verksamhet, ligger det nära till hands att förlägga dygden såsom
den sedliga viljeyttringens upphof eller fons actionis till
begynnelsen, pligten såsom actio till fortgången och opus morale
såsom resultatet till afslutningen. Men då man betraktar samma
verksamhet såsom en serie af funktioner och tager hvarje
funktion för sig i särskildt betraktande, kan man icke undgå att finna,
att hvilken funktion eller viljeyttring som helst måste hafva alla
tre grundformerna hos sig. Detsamma gäller tydligen, om man
inom en såsom ett odeladt helt ponerad funktion urskiljer en
mångfald af momenter och tänker sig dem såsom särskilda
funktioner. I hvilketdera fallet som helst måste man sålunda fasthålla,
att i hvarje funktion tänkesättet, handlingssättet och lefnadssättet
ingå såsom samtidiga formbestämningar. Det kan då sättas i
fråga, om det är riktigt att fatta opus morale såsom härflytande af
dygden och pligten och såsom verksamhetens resultat. Påtagligt
är att man icke kan antaga opus morale såsom helt och hållet
följande af dygden och pligten eller af pligten ensam såsom den
närmaste grunden. Den omedelbara kontinuitet och harmoni
och den godhet, som tillhöra opus morale, kunna icke förklaras
ur den sedliga handlingen säsom pligtuppfyllelse. Icke heller
kunna de förklaras ur en serie af sedliga handlingar. För deras
förklaring fordras, att viljan sjelf såsom förmåga i och för sig är
god och tillika är grund till godhet hos såväl det från henne
utgående verksamhetssättet, som hos hvar och en af de
funktioner, som ingå i verksamheten såsom hennes momenter. Det
goda är harmoniskt lif och den sedliga viljan är såsom det högsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
