- Project Runeberg -  Om den etiska seden /
32

(1897) [MARC] Author: Carl Yngve Sahlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den etiska seden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellan sinnlighet och förnuft. Denna innerlighet vinnes
derigenom, att den sedliga viljan sjelf vill det goda, som genom
sinnlighetens bestämbarhet kan hos henne utvecklas och genom
hennes ombildning utvecklats, och den ombildade sinnliga viljan sjelf
vill detta med förnuftet öfverensstämmande goda. Det är då
icke längre två viljor, en sinnlig och en förnuftig, utan en enda
sinnligt förnuftig vilja, af hvilken det harmoniska lefnadssättet
omedelbart framgår, och detta lefnadssätt är då såsom konstant
den etiska seden.

I hvarje sedlig viljeyttring ingår etisk sed såsom en af dess
grundformer. I ingen viljeyttring kan denna grundform saknas.
Men såsom förut är visadt, kan förhållandet mellan den sedliga
viljeyttringens grundformer vara olika, i det att än en än en annan
kan vara viljeyttringens hufvudbestämning. Sedlighetens
innerlighet kan hafva en annan betydelse än den nyss angifna. Hon
kan hänföras till dygden och får då den betydelsen, att
sedligheten hör till det inre eller innersta hos menniskan, och detta är
förnuftets eller sedlighetens idé såsom den högsta
bestämningsgrunden för menniskans sedliga vilja. Dygdens innerlighet
består då i den intensitet, med hvilken hon vänder sig inåt till
sedlighetens idé och håller sig fast vid henne såsom den högsta
bestämningsgrunden och vid andra bestämningsgrunder endast
såvida de äro af den sedliga karakteren upptagna såsom
öfverensstämmande med den högsta. Genom dygdens eller det
sedliga tänkesättets innerlighet vinnes den frigörelse, som bereder
möjligheten af ett fritt handlingssätt, och genom detta fria
handlingssätt beredes öfvergången till den etiska sedens innerlighet,
som består i den obrutna kontinuitet i det sedliga
lefnadssättet eller den fulla harmoni mellan sinnlighet och förnuft i det
sedliga lefnadssättet, som medför sjelfvillighet till sedligt lif icke
såsom det fordrade, utan såsom det goda.

På möjligheten af en sådan fortgång beror all bildbarhet i
det sedliga lifvet, all tillväxt i sedlighet eller all utveckling till
ett rikare och mera omfattande sedligt lif. Men sjelfva fortgången
till sedens innerlighet eller sjelfvilligheten till sedligt lif beror till
sin möjlighet på förnuftets oreflekterade sjelfutveckling, genom
hvilken menniskan får väckelsen till sedligt lif, och genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:00:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/etiskased/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free