Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Resan till Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vårt tåg var ej punktligt med sin framkomst. Klockan
sex, då vi borde varit i Stockholm, befunno vi oss
ännu på betydligt afstånd derifrån, och då mörkret
inträdde, märkte vi till vår ledsnad att ingen lampa
fanns i kupéen – en försummelse som syntes väcka
stort missnöje hos direktören.
– Men i mörkret skola vi ej sitta, sade han,
så länge jag har några tändstickor qvar.
Och dermed började han med ett exemplariskt tålamod
sprida ljus i vårt mörker med en sticka om sender.
– I Sverige borde aldrig vara brist på sådana,
sade han skrattande, ty vi äro väsendtligen en
tändsticksfabricerande nation.
Slutligen, och innan de sista stickorna strukit med,
förklarade min första reskamrat sig veta ett bättre
råd, vred tillsammans papper till en fackla och
derefter blef vagnen ståtligt upplyst. Jag erbjöd
äfven min hjelp och under mycken munterhet och vid
papperseklärering anlände vi till Stockholm.
Under sednare delen af vägen funnos vida färre
stationer. I Södertelje hade vi dock ett uppehåll
och en flicka kom der fram till vagnsfenstret för
att bjuda ut pepparkakor.
– Ni måste smaka på dem, sade min gode vän
till mig. Södertelje är ryktbart för sina
pepparkakor; och dermed försedde han mig med ett
parti, tillräckligt för en vecka.
Snart derefter bad han mig se utåt, genom fenstret
till höger, på ljusen i Stockholm.
En liflig rörelse fattade mig, då jag hörde Stockholm
nämnas som en nära verklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
