- Project Runeberg -  Ett år hos Fredrika Bremer /
I:28

(1867) Author: Margaret Howitt Translator: Thora Hammarsköld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Det nya hemmet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landtlig utflygt, ehuru vi hela tiden höllo oss inom
Stockholms område.

Denna hufvudstad på sina tio holmar, med sin rikedom
på vatten och omgifven af en skön natur, är enligt
hvad också blifvit erkändt en af de vackrast belägna
städer i verlden. Hvad som i mitt tycke ger den sitt
största behag är den rena, friska luften, och den nära
föreningen af stad och land. Ingen stackars varelse
behöfver här förtvina af längtan efter grönska och
frisk luft, som tusentals menniskor få göra i vårt
ofantliga London. Men så är ock folknummern betydligt
olika.

Målets för vår vandring var Kastellholmen, en befästad
ö i Saltsjön. Till höger hade vi sjön och på dess
andra sida slottet med Skeppsbron dernedanför. På
venster hand låg det nya nationalmuseum, en prydlig,
ännu ej fulländad byggnad i byzantisk stil. Vi
stannade en stund på en vacker jernbro och betraktade
en liten ångslup full med passagerare, som ilade
fram derunder, på sin väg till Djurgården. Straxt
derefter befunno vi oss på Skeppsholmen, en liten
vacker, skuggrik ö med herrlig utsigt öfver sjön; på
motsatta stranden lyste, inbäddade i yppig grönska,
vackra byggnader; man kunde lätt drömma sig vandra
i en landtlig park, långt bort ifrån någon stad. Vi
stego uppför en höjd, på hvilken en kyrka stod. Det
var lördag; dörren var öppen och en man var sysselsatt
med att sopa golfvet. Vi gingo in. Kyrkan var af
högst egendomligt byggnadssätt, cirkelrund till formen
och dagsljuset föll in uppifrån; i denna stund lyste
likväl höstsolen in äfven genom den öppna dörren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:13:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ettarhos/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free