- Project Runeberg -  Ett år hos Fredrika Bremer /
I:200

(1867) Author: Margaret Howitt Translator: Thora Hammarsköld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet. Skandinavisk skön konst och Amalia Lindegren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

en älskad makes grymma död och förlusten af tre
hoppgifvande söner; tag ma cliere mer e i »Grannarna»,
ty hon är ingen fantasibild, blott en i hufvud-saken
trogen teckning af mången svensk husmoder; tag Amelie
von^Braun med sin djupa gudsfruktan, och nian skall
finna att de alla äro stoiska qvinnor, sanna döttrar
af sitt stränga och allvarliga fosterland.

Och ingen var detta i högre grad än Sophie
Ad-lersparre, som i sin kärlek till ensamhet, sin för^
måga att tåligt bära försakelser, sitt lefvande nit
för andras väl och sin af sky för synden, påminner
om Amelie v. Braun. Lidandet bar hon med trotsigt
förakt, sanningen tillbad hon. Konsten idkade hon som
en himmelsk gåfva, den Gud gifvit henne till hennes
medmenniskors förädling. Så rädd var hon för att göra
ett falskt intryck på andra, att hon strängt vägde
hvart ord, hvarje handling. För-behållsam, blyg och
tafatt i sitt väsende samt på samma gång likgiltig
för umgängeslifvets förströelser, vann hon aldrig i
lifvet den kärlek, hvarefter hennes hj er ta längtade.

Den 9 April 1833, vid tjugufem år, skrifver hön
sålunda:

»Jag är ledsen, känner en obeskriflig oro. Likasom
silkesmasken förtär mullbärsträdet, så känner jag
någonting fräta djupt i mitt bröst. Hvaraf kommer
denna oro, denna djupa ängslan? Ack! deraf att jag
förmår göra så litet för andra menniskor s glädje
eller nytta, derföre att jag är så långt ifrån att
vara hvad jag borde och ville vara. O, min Gud! min
Gud! gör mig till en bättre menni-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:13:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ettarhos/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free