Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde kapitlet. Missöden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
i rummet, tant Fredrikas vackra stol ej att
.förglömma.
Hvart ögonblick väntade jag besök af min värdinna och
några af brandkåren, då hastigt taket midt emot blef
askgrått och allt åter blef tyst.
Faran var förbi. Straxt derpå kom värdinnan in, ganska
uppretad mot »kommerserådet» i våningen bredvid,
som kunde låta sin skorsten taga eld och så skrämma
ihjel alla menniskor.
Detta var den andra eldfaran inom ganska kort tid. Det
förefaller mig som om dylika olyckshändelser rätt
ofta egde rum i denna stad. Ibland får man midt i
natten höra klämtning - ett ljud som fyller hjertat
med bäfvan i det djupa mörkret och tystnaden. Af
klockljuden förstår man genast hvar elden är lös och
öfverallt höres rop: »Det är från södermalm», eller
»det är i staden», och i en ton som om hvart distrikt
vore förpligtadt att hjelpa sig sjelft. Så tänker
icke kungen; han känner att hvem olyckan träffar,
så rör det honom och han står sjelf vid pumparne
eller sprutan, liksom den mest härdade af brandkåren.
Jag nämnde nyss de granna ritningarna på mina
kakelugnsstenar. Jag ville önska att hela verlden
kunde få se och beundra de underbara hie-roglyferna,
som Sara tecknar på trappstegen upp till tant
Fredrikas våning, sedan de hvar lördag blifvit
skurade! Vid ett tillfälle var hon ej nöjd med sina
vanliga försök, utan företog sig att pröfva hela
vidden af sin skicklighet som dekorationsmålare,
och anbringade med stort arbete hvita skyar uppåt
hela muren. Detta var ett olyckligt snillets miss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
