Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Lappland och lapparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
byggaren och lappen, som till följe af sin låga
ståndpunkt ej kan fatta att han icke har rätt.
Lemmingen, ett species af råttslägtet, lemnar ibland
sin hemort i Lappmarkens fjelltrakter, tågar i tallösa
skaror ned åt det odlade landet och förtär då säden
på åkern och allt ätbart, som den träffar i sin
väg. Svenska nybyggaren, hvilken stadigt fortskrider
i motsatt riktning, är för lappen just hvad lemmingen
är för slättbon. Utan att af något låta hindra sig,
går han allt vidare så långt som jorden ger gräs
eller bränsle, och drifver den stackars lappen,
som förvirrad och okunnig ej begriper något,
allt längre uppåt den eviga snön. Han har redan
undanjagat honom till den breddgrad, der intet
fiske finnes mer och der icke längre tallen växer,
utan blott dvergbjörken i det töckniga träsket,
knotig och vresig, ej längre ljus och med silfverhvit
stam, utan brun och dyster. Och ännu högre upp vill
nybyggaren skoningslöst drifva lappen, ty här växer
ännu åkerbäret och det vill han också ega.
Lappen fruktar för att dväljas högre upp än 800 fot
nedanom den eviga snön, ty der ofvanför finns icke
längre någon föda för hans renar; men den samvetslöse
nybyggaren kommer ej att sluta, förrän han trängt
undan sin värnlösa fiende ofvan-om snögränsen, att
der borttvina med det sista mossstrået - ett sorgligt
men måhända oundvikligt öde.
Dertill tvingad af den hårda vintern, nödgas lappen
vandra nedåt låglandet med sina renar och öfver
mossarne, som fordom voro hans folks allmänning. Ingen
inhägnad utmärker hår hvars och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
