- Project Runeberg -  Ett år hos Fredrika Bremer /
II:28

(1867) Author: Margaret Howitt Translator: Thora Hammarsköld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Lappland och lapparne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

der vårt halfvilda, för ständiga faror utsatta lif,
skulle en klocka snart blifva sönderbruten. Och då
vi följt efter hjorden några mil och det blifvit så
mörkt att vi ej se någonting på en handsbredd ifrån
oss, hvad skulle en klocka gagna oss? Om vi veta
att hjorden är i säkerhet så är det nog för oss;
derefter lägga vi oss på snön för att sofva, och
tacka Gud att vi ega den att hvila på!

Ofta få lapparne vaka hela natten för att skydda
renarne emot vargar, hvilkas närhet de varseblifva
genom de gnistrande ögonen, som likt eldkol lysa genom
mörkret. Vi hade hört sägas att ibland renhjordarna
funnos ofta ilskna och egensinniga djur; detta
förklarade hon likväl vara ett misstag. Renen är
till naturen rädd och skygg, och detta gör det svårt
att behandla honom rätt. Blott man rör vid en ren
darrar han, och hellre skulle han dö af hunger,
än han tog mossa som en menniskas hand vidrört,
vore det ock hans egares; och detta äfven då, när
marken är så djupt täckt med snö, att de stackars
djuren blott med yttersta svårighet kunna lifnära
sig. En orsak för renens ytterliga känslighet för
vidrörande är ömtåligheten af dess hufvud, medan den
byter om horn. Hannen ömsar horn hvart år; då de nya
skjuta upp falla de gamla hornen och säljas sedan af
lappen för en riksdaler paret. Om renen får ett slag
på hufvudet under denna tid, kan han dö deraf.

Sara Albertinas fär egde tusen renar, som hela
familjen plägade följa. Hon tycker det vara illa att
man icke nedåt landet slagtar kreatur lika fort och
plågfritt som lappen sina renar. Ett litet hugg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:13:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ettarhos/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free