Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Lappland och lapparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
tillmods nästan jemnt då för tiden. En afton började
en from missionär tala med henne; han grämde sig
öfver hennes själs tillstånd, fortfor att tala och
bedja med henne långt inpå natten och uppmanade henne
att gå till nattvarden. Hön samtyckte slutligen,
ehuru utan känsla af någon gudomlig nåd; men då hon
fick se guldkorset på missionärens messkåpa, tyckte
hon sig höra en röst säga till henne: För dig! för
dig! I samma stund kände hon att hennes synder voro
förlåtna och en sådan underbar känsla af andligt
lif bemäktigade sig henne, att hon icke i ord kunde
uttrycka hvad hon i den stunden erfor.
- Ingen menniska, sade hon, skulle kunna döma mig
mera strängt, än hvad jag sjelf gjorde det, då mitt
samvete först blef väckt. Uppe i Lappland finns här
och der en god kristen, men hvar och en sådan lider
förföljelse. Ack! här är det annorlunda. Här är det
lätt att vara kristen!
Vid afskedet tog hon både tant Fredrika och mig i famn
och önskade oss Guds frid. Då mamsell Bremer spelade
sitt älsklingsstycke, »Hosianna», på pianot, sade hon:
- Aldrig hör jag musik utan att tänka på,
huru det en gång skall blifva i himmelen!
Fredrika Bremer gaf henne ett exemplar af Guldkorn, en
förträfflig liten bok, egentligen en samling af sköna
bibelspråk, som hon sammanfogat till ett litet häfte;
derjemte fick hon en medalj med kungens bild. Jag
gaf henne ett par svarta och röda pulsmuddar, som
jag egentligen stickat för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
