Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. Ett besök i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
leende framför oss i solskenet, och vände vi blicken
tillbaka åt stockholmssidan, kunde vi ännu på afstånd
skönja några hvita näsdukar, som viftade en vänlig
afskedshelsning efter oss. Det var tant Fredrika och
några unga vänner omkring henne, hvilka, i stället för
att genast gå hem, hade stigit ombord på »Westerås»,
för att ännu en gång sända oss sina välönskningar.
Färden öfver den vackra sjön var oändligt
behaglig. Den kurs vi följde krökte sig mellan en
mängd af öar och holmar; kanske blef landskapets
karakter till slut litet enformig - grunden bergig
med skogsparker af tall och björk; här och der en
herregård, ofta byggd af trä, och ännu oftare små röda
eller gula kojor i en skyddande vinkel af mossbeklädda
klippor eller på en fritt belägen, solbelyst udde.
På afstånd sågo vi en skymt af Drottningholm,
inbäddadt i en lummig park, och något längre bort
en hop små, i bjerta färger målade, trähus, der,
som jag redan nämnt, stockholmsbor slå sig ned under
sommaren och föra ett enkelt landtlif.
Här finnas inga köpingar, ja, icke ens några stora
byar. Den ena gången efter den andra stannade
»Garibaldi» vid en träbro eller brygga, der. någon
passagerare sattes i land - man skulle nästan tro,
för att aflägga ett besök hos de vackra, ljusgröna
björkarne eller hvitsipporna, ty någon men-niska
syntes sällan till på strand.
Mälaren har mellan tre och fyrahundra öar, hvilka
naturligtvis bilda otaliga pass och sund, så att man
än tycker sig resa på en flod, än öfver en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
