Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Fortsättning om Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
hålla, ty ni må veta att i dessa fabulösa regioner
är en femtio alnars hafsorm lättare att åstadkomma,
än en% åsna. Men jag vågar nu icke förråda mera på
förhand. Visst viljen I komma?
Under dessa muntra samtal hade en mörklagd, vacker
herre från en plats längre bort alltemellanåt kastat
en blick på oss. Uppfostrad i Skottland, hade han
rest i Amerika och nu kommit till Upsala för att der
fortsätta sina studier. Till följe af sin bekantskap
med fru Th. hade han fått i uppdrag att under resan
vara oss till hjelp och beskydd.
Båten var full af passagerare och däcket pac-kadt
med fraktgods.
- Ni komma först sent till Stockholm, sade man oss
vid afresan; en hel familj skall debarkera vid Staket
med en myckenhet fraktgods för deras sommarséjour.
Den mörka skotten - eller svensken, huru man nu skall
kalla honom - hade visserligen sin uppmärksamhet
fästad vid oss, men konverserade under tiden lifligt
och intresseradt med en svartklädd dam, som syntes
varit ganska vacker, och hvars hår var alldeles grått,
ehuru hon ej ännu tycktes kommit till medelåldern. Då
vi nalkades Sigtuna kom han emellertid fram till oss,
presenterade sig sjelf och uttalade, kanske något
tvert, men ej utan skäl, en skarp anmärkning mot
cigarr-rökandet ombord. Så fort våra studentvänner
här lemnät oss, tog han oss under sin vård.
Uppehållet vid Staket, hvaraf vi väntat oss endast
obehag, blef i stället en anledning till rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
