Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet. Årsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
en sådan hemtrefnad, liksom jag redan länge varit
bekant med alla menniskor här. Äfven tant Fredrika
känner sig mycket lycklig. För ett par aftnar sedan,
då vi voro på hemvägen från Beteby, några grå stugor
bland bergen, yttrade hon:
- Här är mig godt att vara. Jag har börjat tänka
på att stanna vid Årsta, för ett eller två år, och
skrifva min sista roman, för hvilken jag nu under
flera år samlat ämnen. Här tycker jag mig bättre
kunna bereda mig för ett annat lif; här kan jag
lättare understödja de behöfvande med mina begränsade
tillgångar. I Stockholm deremot, hvarest jag t. ex. af
en enda person en gång uppmanades att bispringa henne
med femhundra rdr, känner jag mig alldeles urståndsatt
att göra hvad jag önskade. Nu finner jag huru god och
älskvärd den härvarande familjen är. Husfadern är en
förträfflig egendomsherre, och tänker äfven på dem,
8om en gång komma efter honom; derföre planterar han
träd,- detta är alltid en förtjenstfull handling. Det
grämer mig, då jag ser menniskor blott hugga ned och
lemna marken sköflad ifrån sig till andra. Dessutom
känner jag mig så fullkomligt hemma här, i mitt
kabinett, der jag i forna tider har skrifvit så
mycket. Rummen äro stora och höga, jag tycker det går
så lätt att andas i dem, och ute är luften från sjön
frisk och stärkande! Jag skulle så gerna blott vilja
hafva två rum i Stockholm och ,få mitt egentliga hem
här, men så kommer tanken på Sara och på min Hanna.
Jag föreslog att Hanna kunde stanna hos henne här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
