Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet. Grannar och vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
mor Anna, som sörjer så svårt sin gamle man, den vår
Herre tog i vintras.
Långsamt och afmätt, liksom hade hon kämpat med
sin gråt, började mor Anna tala om sin mans död och
yttrade till slut: det är en bittrare sorg än i ord
kan uttalas.
Tant Fredrika talade tröstande ord och bad henne
taga någon till sig, för att ej vara så alldeles
allena. Den sörjande enkan lyssnade under tystnad
och bad oss aldrig ens komma in till sig, synbarligen
likgiltig för allt i verlden.
Vårt nästa besök var gladare; det gällde em liten
stuga ej långt derifrån. Mannen var, med till- hjelp
af en annan arbetare, sysselsatt med att berga hö på
en ängslycka, som sluttade nedåt den lugna, blå viken,
begränsad af grönskande -öar och näs* Hans vackra,
unga hustru, som holl på att skära grönfoder åt sina
två kalfvar, medan hennes fe inånga, täcka lilla
flicka lekte i gräset, kom fram och helsade med en
så hjertlig och glad min, att minnet af den stackars
mor Anna framstod blott så mycket sorgligare.
Då vi gingo derifrån berättade mor Greta för mig
om många engelska skepp, som för några år tillbaka,
under kriget med Ryssland, lågo för ankar i en vik här
bredvid. Landtfolket sålde smör och mjölk, samt hvad
mera som önskades till fartygen. De lågo qvar några
veckor och folket var höfligt och godt samt betalade
allting väl. Olyckligtvis kunde likväl ej pengarna
användas, förrän de blifvit vexlade i Stockholm.
Den 6 Augusti. - Denna dag var från börja»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
