- Project Runeberg -  Ett år hos Fredrika Bremer /
II:181

(1867) Author: Margaret Howitt Translator: Thora Hammarsköld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet. Grannar och vänner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

181

gläder mig att vi ännu en tid få vara med härom. En
eftermiddag i juli, då tant Fredrika och jag voro
på hemvägen från en promenad, mötte oss fru S. nere
på gården och bad oss komma in till sig, emedan ett
talrikt sällskap gäster hade anländt från en annan
församling, Westerhanninge.

Vi gingo således in, och befunno oss i ett ganska
stort sällskap. Intet hindrar äfven talrika familjer
att alldeles oväntade komma till de vanligen rikt
försedda, svenska landthemmen. Här vid Arsta t. ex. är
ymnig tillgång på fisk; trädgården är full af frukt
och grönsaker; mjölk och smör finnas ri-keligt. I
handkammaren är godt om sylt och sa-lader - med
ett ord, bordet är ymnigt försedt, och gästfriheten
oförfalskad.

Bland de främmande, som nämnde dag kommo till Arsta,
igenkände jag genast ett ungt fruntimmer, hvars
utseende synnerligen hade intresserat mig vid ett
föregående sammanträffande. Tant Fredrika och jag
förö en klar och skön februaridag först till Haga, för
att se träden der i sin granna vinterskrud, och sedan
vidare till Solna kyrka, för att göra oss förvissade
om att Sandqvist bättre, och som han borde, vårdade
»Hedda, den godas» graf. I den lilla Solna kyrka sågo
vi då denna fru, jemte sina båda små flickor, Ida och
Eva. Hon var i djup sorgdrägt, och hennes ärende var
att se efter en graf, den, der hennes fär, kemisten
Carl Johan Plageman, hvilade. Denne man hade efter
att under en hel lifstid sökt göra sin praktiska och
nyttiga vetenskap fruktbärande för sina landsmän, i
frid afsomnat sistlidne januari, åttiofyra år gammal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:13:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ettarhos/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free