Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet. Fredrika Bremers födelsedag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
kunna ju, t. ex., ställa till en tvätt; då måste vi
naturligtvis stanna hemma.
På den stora kartan öfver Ars ta gods, som hänger
i nedra våningens matsal, utgör Wittsa q värn den
åt ett håll mest aflägsna punkten af egorna och
ligger en god half mil ifrån gården; tant S:s idé var
derföre ingalunda att förkasta, ty vi hade verkligen
en liten affär med mjölnarhu-strun och tillfället
syntes ypperligt för att få den uppgjord. Fest-komitén
sammankallades till rådplägning och efter åtskilligt
talande hit och dit kom allt på redig fot, utan att
man behöfde rubba tant Fredrikas vänliga plan.
Följande morgon var himlen mulen och hotande, men
icke förthy kom en stor höskrinda, dragen af ett
par oxar, hvilka kördes af Sven och Knut, fram till
stora trappan, då klockan slog tio. Hvar och en var
ifrig att fara, i synnerhet som tant Fredrika med sin
vanliga välvilja yttrat, att om någon af oss var rädd
för en regnskur, så skulle hela färden uppskjutas till
följande dag. Ingen ville lyssna till något dylikt;
och sedan frågan således blifvit definitivt afgjord,
begaf sig min gamla vän - alltid den rörligaste och
till sinnet mest ungdomliga af oss alla - till fots, i
sällskap med fru R. och Sophie, hvilken är outtröttlig
i sin uppmärksamhet och omsorg för tant Fredrika;
denna sistnämnda föredrog nemligen att gå hela vägen,
Alla öfriga, med undantag af patron S., som ej ville
skiljas från sina rågskylar, klättrade upp i det
rymliga åkdonet och togo plats i två långa rader uti
det friska, välluktande höet. Långsamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
