Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rio de Janeiro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
wid den tid då presidenten af Paraguay friade till Dom
Pedro lI dotter, war han icke känd såsom sådan; han
hade dessutom god bildning. hwilken han erhållitiEuropa
och hans styrelsesätt bewisade att han wille land och folk
wäl, emedan wälstånd lovarrådande bland alla Paraguays
folkklasser. Man påstar till och med att nämnde frieri,
som ansågs wara en oförskämdhet, war huswudorsaken till
kriget, fastän andra förhållanden uppgiswits såsom orsak
till detsamma. Hade icke förrädare och en elak qwinna
omgiswit Lopez, hade troligen alla af honom begångna
grymheter utebliswit. Madam Lyuch, som genom Conde d’Eu’s
beskydd, fick tvistas i brasilianarnes läger, undgick
derigenom det öde som wäntat henne om hon kommit
iparaguayanarnes händer. Hon har begärt och erhållit
tillåtelse att resa till England.
Guln febern. Denna i Rio de Janeiro nära nog
stationära sjukdom bortryckte under loppet af slutet på år
1869 och början af 1870 öfwer 130sjöfarande
skandinaver; de öfriga nationerna som besökte Rio de Janeiro
wid samma tid, fingo äfwen, sasticke med sa stor procent,
skatta till densamma. Den skulle kunna mycket
motarbetas om sjukwården i Rio de Janeiro wore hwad den
borde och kunde wara. Gula febern börjar med följande
symptomer: werk långs ryggraden förenad
med·kallrysningar, lindrig wärk i bakre delen af hufwudet samt
benägenhet till sömn. Om man» straxt, då dessa yttringar
låta märka sig, bäddar ner sig och begagnar
stoettdrisroande medel, kan sjukdomen snart häswas. Man måste
äswen noga akta sig för förkylningar.
Negerslafwarne i Brasilien äro i allmänhet mildt
behandlade till följd af sör dem skyddande lagar; de se
också glada och fryntliga ut, oaktadt de, likasom djur,
kunna säljas och hyras bort, efter egareus godtfinnande.
De anwändas till alla slags gröfre och yttre arbeten,
emedan de äro billigare och kunna bättre uthärda
wärmen än doe hwita. Negrerna forsla alla bördor på
hufwudet, på hwilket de lägga en mjuk krans; då de icke
hafwa något annat arbete göra de halmflätor, hwaraf
de sy hattar. Negriunorna göra pigsyszlor och gå
omkring i staden med stora tråg på hufwudet, fyllda as
frukter m. m., hwilka de utropa till salu. Säwäl negrer
tom negrinnor supa mycket bränwin, hwaraf de både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
