- Project Runeberg -  Ett år i Sverige /
34

(1864) [MARC] Author: Christian Didrik Forssell With: Anders Grafström, Johan Gustaf Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsingland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en anständig hufvudbonad för gifta qvinnor. Detta bevittna portraiter från medeltiden,
hvilka också visa huru den ännu på vissa ställen bland allmogen och af
tjenstflickor brukliga mössan med sitt stycke då tillhörde de förnämas klädsel. På
samma sätt återfinnas många af 14:de och 15:de seklets sedvanor och bruk vid vår
allmoges bröllop eller fester.

Den Norrländska röda filtmössan visar sig redan i Helsingland, och utgör en
del af böndernas högtidsklädsel, till hvilken i Jerfsö äfven hör svart rock med röda
kanter kring uppslagen; denna är till formen kort, samt nätt åtsittande med rynkade
skörten, som Pl. 15 visar. Qvinnorna nyttja äfven en dylik, som nära lik en
tunique, sluter tätt om lifvet och räcker endast litet öfver knät. Sommartiden ser
man dem allmänt vandra till kyrkan i lifstycken och vida fina lintygs-ärmar. De
unga flickorna begagna den redan beskrifna mössan blott vid högtider, deremellan
nyttja de bart hår lindadt och flätadt med röda ylleband, knutna i nacken med
en ros.

Pl. 16, som med trogen sanning visar ett hvardagsrum och dess möbler, ger
äfven en föreställning om hvardagsdrägten. På det naiva i bonddrängens ställning,
i det han stannar att höra hvad hustrun har att säga, som med handen på
rockhjulet hämnat dess surrning, behöfva vi ej fästa någons uppmärksamhet. Det torde
blott vara vid hof, som man lär sig att stå väl.

Vi hafva redan nämndt att linodling hör till Jerfsö sockens förnämsta
näringsgrenar. Den delar detta förhållande med hela Helsingland, der linets odling och
förädling till finare väfnader utgör, jemte åkerbruket, högsta föremålet för folkets
verksamhet och sysselsätter både män och qvinnor[1]. Från Jerfsö aflemnas dock
det finaste garnet till Flors, ej långt derifrån belägna, linnefabrik, der det användes
till dräll- och damast-duktyger, hvilka i godhet och mönstrens färgning ej eftergifva
de utländske. Fordom gjorde hofvet derifrån stora beställningar.

Jerfsö allmoge är i allmänhet högväxt och reslig med ljust hår och blåa ögon,
och af en rask, stundom stolt hållning. Om vintern nyttjar bonden på sina färder


[1] Det hände till exempel ofta under 1788 års Finska krig, att Helsingesoldaten,
der han var inqvarterad, satte sig, med pliten på knä, vid en spinnrock och spann
sin rulle, tills trumpeten ljöd. Han slogs derföre icke mindre tappert och
rättfärdigade i striden fullkomligt den gamla krigsära, som i alla tider utmärkt detta
Regemente.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:14:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ettarsverg/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free