Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Landets bördiga jordmån och fiskrika stränder inlockade nybyggare från alla
sidor. Det öppna läget bidrog att befordra invandringarna, hvilka än tyckas hafva
mötts och förenats, än undanträngt hvarandra under tidernas lopp. Det är orsaken,
hvarföre Skånska allmogen ännu i dag, nästan inom hvarje härad, visar olikhet i
utseende, lynne och hemseder. Likväl kan man skilja dem hufvudsakligen i trenne
stora stammar, som, antingen genom någon ursprunglig slägtskap eller lika
lefnadssätt och lokal, numera visa drag och tycken, som äro gemensamma och förenade.
Den första är norra häradernas, de egentliga skogstrakternas invånare, längs efter
Småländska gränsen. Till dem höra Willandsboerne i öster och till en del Åsbo
häraders i vester; ett raskt, lifligt, händigt och tilltagset folk, med öppen blick, ljus
hy och reslig växt. Landtbon norr om Helsingborg är den vackraste allmoge i
Skåne. Den har i hela sitt väsende ett visst naturligt behag; dess klädedrägt är
smakfull och närmar sig Blekingens. Skånska adeln väljer gerna från denna trakt
sin betjening. Till denna stam räkna vi äfven Göingarna, ehuru detta folk föröfrigt
har många egenheter, som skilja det från alla de andra. Deras kroppsbyggnad är
mera groflemmad, lynnet hårdare; de utmärka sig äfven af en serskilt dialect. De
tyckas oss vara ättlingar af ett Skånskt urfolk, (kanske af Jotisk börd), undanträngt
åt skogsbygderna.
Den andra stammen utgör den af skåningen kallade Slä-bon. Den bebor den
egentliga slätten omkring Lund, norr om Malmö och Landskrona, till Ystad
i öster. Den är trög till lynnet, långsam i rörelser och tal; anletsdragen tjocka och
breda, växten kort och fetlagd. Dess Språk är till två tredjedelar uppblandadt med
Danska ord. Både i åtbörder och klädedrägt har den någonting klumpigt, tvunget
och stelt och är en fullkomlig motsats mot Norra Härads-bon.
Invånarne i Skånes sydöstra trakter och kustlandet omkring Cimbritshamn
tyckas vara en tredje hufvudstam; de hafva magra och knotiga ansigtsformer,
bleklagd hy och i allmänhet mörkt hår. Hela deras väsende, äfvensom klädedrägt,
antyder en från kusten inträngd och utbredd stam af fiskare och sjöfolk. Den trakt,
som de bebo, är äfven märkvärdig för ovanligt talrika fornminnen af det äldsta slag
såsom kummelgrottor, stenstättningar och andra, bland hvilka det ryktbara
Kivikska monumentet kan räknas.
Efter denna allmänna karakteristik, till hvars närmare utförande tillfälle framdeles
erbjuder sig, skynda vi att förklara de teckningar, som åtfölja vårt häfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
