Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Willands-bonden, och Bondhustrun (pl. 37) visa sig i sin helgdagsdrägt, som
hufvudsakligen är svart. Qvinnans hufvudkläde, den så kallade kluten, utmärker
sig genom sin egna vikning och läggning. Genom dess breda, åt ryggen nedfallande
stycke, blir den lik Neapolitanska landtqvinnornas hufvudbonad. Willands allmoge
berömmes såsom ett dugtigt, arbetsamt och raskt folk, och att i detta hänseende
vara det bästa i Skåne. Dess fel synes vara högdragenhet och ett hårdböjdt lynne.
Mera snygghet råder i dess boningar än i den öfriga Skånska allmogens. Dess lyx
är förnämligast i linne. Till en bruds ordentliga ytstyrsel höra icke mindre än 50
linntyg och lika många klutar. I allmänhet röjer allmogen i lefnad och sinnesart mycken
likhet med Göingarna. Landet, som är genomskuret af sjöar och strömmar, hette
i fordna tider Wetlanda [1], och är rikt på fornminnen och traditioner, till hvilka äfven
hör den bland folket bibehållna sägen om en utvandring, som härifrån skulle hafva
skett under en konung Erik. Redan i de äldsta tider gick genom denna trakt den
enda, egentliga farvägen till Småland längs Helgeån, som förr varit betydligt
bredare, än nu. Här ofvanför stöter äfven Smålands äldst odlade och bebygda nejd
intill Skåne, så att om en utvandring skett från Sverige, har den sannolikt tagit denna väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
