99 (Ett år i Sverige)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kar både under hälen och fotbladet. Trätofflor nyttjas äfven både af män och
qvinnor. Vid de långa regniga höstarna visa de sin nytta.

I afseende på de olika skoplagg, som vår allmoge begagnar, påminna vi oss
Dalkarlens tjocka skor af flera på hvarandra lagda näfversulor, öfverst och underst
slutande med läder, alla starkt hopfästade med väldiga spikar. Den höga klacken,
ofta midt under foten, ger åt densamma en tvungen, stupande ställning. Ett annat
slags näfverskor nyttjas i flera provinser af fiskare och af bönder, då de hafva sina
slåtter på sidländta ängar, eller då de slå vass. De bestå af rimsor, glest flätade,
att vattnet kan både ingå och utrinna, och äro således ämnade endast att skydda
foten för skador under vadandet i vattnet. Lappskor af renshudar äro allmänna
vinterplagg i de nordliga provinserna.

I Pl. 46 far ett sällskap på bondvagn. Vid sin väl ombonade hustrus sida
sitter husbonden och kör med en viss värdighet sina ståtliga skånska hästar. Det
är en kall höstdag; man igenkänner den Skånska bondhatten och vintermössan.
Ytterst i vagnen har en ungersven fått sin plats och medföljer, på det skakande
åkdonet, i en nog obeqväm ställning.

VEMMENHÖGS HÄRAD.

PL 47.

Detta härad innefattar en del af söder-slätt och ligger öster om Malmö, mellan
denna stad och Ystad. Invånarne äga i hög grad Skånska Slättbons karakter och
anses vara de trögaste [1] och beqvämligaste af denna folkstam. Ehuru af naturen
starkt byggda, anstränga de ogerna sina krafter. De äro i allmänhet goda ryttare,
men finna mödan att stiga till häst besvärlig, hvarföre man om dem, som ett ordspråk
brukar säga: de rida gerna, men grufva sig att komma i sadeln. Fordom hafva
de äfven haft ibland sig ridöfningar eller ett slags tornerspel med stänger, hvarvid
de ådagalagt stor skicklighet och sadelfasthet. I allmänhet äro de, som vunnit någon
förmögenhet och sjelfve äga den jord de odla, högmodige och overksamme, och tänka

[1] Att sådana lynnen, då de komma i rörelse, äro de svåraste att stilla, bevisas af det
blodiga folkupplopp, som 1811 i Juni månad utbrast, i anledning af missförstånd,
rörande förordningen om förstärkningsmanskapet. Det var störst på Skånska
Slättbygden, och folkresningen i Wemmenhögs härad var af alla den betydligaste.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 23:14:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ettarsverg/0103.html

		Ett år i Sverige / 99 (1864) Author: Christian Didrik Forssell With: Anders Grafström, Johan Gustaf Sandberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|