- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, förra delan. /
15

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Segling från Portsmouth till Maderia. - Maderia. - Segling tillRio de Janeiro och uppehåll derstädes.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inbjudande, den visar blott branta, skrofliga klippor. Det var för långt
lidet på dagen för att innan mörkret hinna Funchals redd, och vi
lade kl. 9 om qvällen bi emellan öarne.

Ett par timmar före dagningen höllo vi åter af med den
fortfarande nordostliga vinden, och voro vid dagens inbrott redan i rännan
mellan Madeira och de öde klipporne Deserta. En nära östra Deserta
ur hafvet uppstående klippspets, liknande ett fyrtorn, erbjuder en
ganska egen anblick för det vid de svenska, flata hällarne vana ögat.
Vinden var helt svag och fregatten framskred helt långsamt mellan
öarne; i lä, det vill nu säga i sydvest om Madeira, var det
fullkomligt stillt; endast en och annan liten kåre flög mörkblå öfver den
klarblå hafsytan, för att snart upphöra och efterträdas af en annan,
ofta från alldeles motsatt håll kommande. Vädret motsvarade
Madeiras rykte; såväl luften som hafvet visade omkring 20° temperatur,
och en flygfisk tillkännagaf att man nalkades de tropiska trakterna.
Vi hade god tid att betrakta den mångbeprisade ön, som äfven erbjöd
en praktfull anblick. Rödbruna tvärbranta klippväggar resa sig ur
det blåa hafvet, ofvanpå klipporna omvexla gröna fält och skogar,
och der och hvar ser man hvita kyrkor och hus sticka fram. Öns
toppar förlora sig oftast i de moln som skocka sig deromkring; de nå
en höjd af öfver 5000 fot. Allt efter som vi skredo framåt stillnade
vinden och vi förblefvo en stund liggande i stiltje, men snart sprang
en liten bris upp från sydvest, med hvilken vi kunde hålla in åt
Funchals redd, hvarest vi kl. 11 f. m. ankrade på 45 famnars djup.

Uppehållet här var utsatt till två dagar, och hvar och en gjorde
sitt bästa att så fort som möjligt komma i land och betrakta
herrligheten på närmare håll. Den bränning, som äfven i stillt väder alltid
vräker på stranden, som ligger alldeles öppen för hela Atlantiska
hafvets sjögång, gör landningen med vanliga båtar obeqväm, hvarföre
man vanligen hyr en af öns båtar att passa på fartyget ett stycke
från land, hvarest de emottaga landstigande eller aflemna
ombordfarande, såvida man ej, föredrager att göra hela färden i landbåt.
Dessa båtar äro små och lätta och hafva å hvardera sidan om kölen
en mede, som hindrar dem att falla på sidan när de taga grund.
Man afvaktar en hög sjö och ror på dess topp med all kraft rätt på
land: så snart båten rör botten, springer en hop folk ut i vattnet och
fattar tag i den, och innan nästa sjö hinner in, äro både båt och
passagerare redan ett högt stycke upp på stranden, som är temligen
brant och består af kiselstenar. Båtkarlarne biträda dervid hvarandra;
under större lastbåtar läggas rullar och uppdragningen sker medelst
oxar. Allt detta verkställes under ett döfvande skrän, men med
mycken hurtighet. När man skall ombord, skjutes farkosten såsom utföre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:14:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/1/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free