Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Segling till Plata-floden och uppehåll i Montvideo och Buenos Ayres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att väcka och underhålla ett samtal, så blir umgänget med dem den
både lättaste och behagligaste vägen till inhemtande af talspråket,
som föga eller intet skiljer sig från det skrifna, hvarest man dock
förgäfves letar efter de i dagliga umgänget förekommande artiga och
förbindliga uttryck, något olika på olika orter, vid hvilkas kännedom och
begagnande man fäster lika mycken vigt, som på ett noggrannt
iakttagande af åtskilliga sedvanor, hvilka äfven vexla med länderna, ehuru
grunddragen, så i det ena som det andra, öfverallt äro desamma.
Buenos Ayres’ befolkning är, likasom Montevideos, ganska brokig,
men utlänningarne utgöra här en vida ringare del af det hela än der,
och den egendomliga karakteren framsticker skarpare. Man ser t. ex.
många af de förmögnare infödingarne iklädde jacka, och en tid hörde
sådant till högsta modet. Folkmassans utseende och egenskaper är
för båda städerna desamma. Samma vilda och mörka ansigten,
samma brokiga drägter möta ögat på båda ställena, och begäret efter
starka drycker, spelpassionen, lättjan och vildsintheten herrska med
lika vidsträckt magt, och detta torde äfven gälla om landtfolket, som
genom de inbördes krigen blifvit i yttersta grad förvildadt. Bland de
förmögnare och något bildade klasserna tyckes mera nationell anda
vara rådande i Buenos Ayres än i Montevideo; men då Rosas uppträdt
såsom nationalitetens beskyddare mot den utländska civilisationen, så
är det svårt att afgöra huru mycket af denna anda är hyckladt. Man
talar dock här alltid med stolthet om att spanska koloniernas frihet
emanerat från Buenos Ayres, som ej blott först reste sig, men genom
hjelpsändningar verksamt bidrog till Chiles, Perus och Bolivias
emancipation. Slafvar finnas ännu i Argentiska republiken, men deras
antal är obetydligt, och de behandlas så mildt, att de ofta nog äro föga
belåtne med att frigifvas, då de för att försörja sig vanligen få
underkasta sig vida tyngre arbete, än de förut haft att uträtta, och man
har exempel på att frigifne återvändt till sina förre egare med begäran
att fortfarande få vara slafvar.
De långvariga krigen och många på Rosas befallning skedda
afrättningarne och morden hafva ansenligt medtagit befolkningens manliga
del, och ett ej obetydligt antal deraf, isynnerhet yngre män, har genom
flykt och utvandring sökt sin säkerhet. Då dessutom enligt uppgift
flera flickor födas än gossar, och i proportion färre af de förra dö
under uppväxten, har antalet af qvinnor, och isynnerhet unga flickor,
blifvit oproportionerligt stort mot det af män. Det påstods nu (1852), att
på landet manfolk saknades till kreaturens vård och hop drifvande,
emedan alla vapenföra män tagits till kriget mot Montevideo, och att
qvinnorna nödgats sköta en del af de karlarne vanligen tillhörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
