- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, förra delan. /
53

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Segling till Plata-floden och uppehåll i Montvideo och Buenos Ayres.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oförhindrade luftvexling får man väl dervid tillskrifva ett betydligt
inflytande[1].

I de ofvannämnde magazinerne — barracas — uppläggas varor,
som ej genast kunna skeppas, och magazins-föreståndaren är ofta
kommissionär vid deras försäljning. Torra hudar måste emellanåt vädras
och piskas, för att ej skadas af mal. Ull och tagel packas här, ty
på landet finnas ej de för detta ändamål nödvändiga machiner.
Talrika arbetare finna här sysselsättning. Såväl saladeros som barracas
äro de flesta belägna nära den en half mil sydost om staden
löpande ån Riachuelo [2], i hvilken lastpråmar och mindre fartyg kunna
uppgå för att afhemta varorna[3].

När man hör talas om den mängd kreatur, som i Plata-länderna
slagtas, förefaller det som om man der förde ett utrotningskrig mot
boskapen. Detta är lika litet fallet, som att de stora hjordarne sakna
egare. I skogstrakterna händer det väl att kreatur löpa bort, utan
att sedan kunna anträffas, och längst ut åt gränserna af Indianernes
område inträffar detsamma, äfvensom då, under krigen, folk saknats
att vakta hjordarna. Men egentligen vild boskap anträffas endast
undantagsvis, och aldrig i de mera bebyggda delarna af landet, hvilket
sednare uttryck ej får tagas i europeisk bemärkelse, utan så att
menniskoboningar träffas inom några mil från hvarandra. Det ojemförligt
största antalet kreatur har egare, hvars märke finnes inbrändt på hvarje
djur, och är tillräckligt för reklamerandet ej blott af det lefvande
djuret, utan äfven af dess hud, om det blifvit slagtadt. Har man till
exempel köpt en stulen häst, så kan det hända att man midt på
gatan får hästen sig fråntagen af dess rätta egare. Hjordarne vaktas
noga att de ej få ströfva utom egendomens område, och för detta
ändamål äro ryttare oupphörligt i rörelse. Hvarje af dem har sig
tilldeladt ett visst antal, vi vilja minnas omkring tusen kreatur. Desse
dela sig sjelfve i ett antal mindre flockar, dem väktaren igenkänner
på något visst djur inom hvarje flock, som har något naturligt eller
konstgjordt märke, och med hvilket ett kändt antal följer. En ökning
eller minskning af ett enda märkes lätt. Litet emellanåt fösas såväl
boskap som hästar in i en folla, för att vänjas vid denna operation,


[1] Darwin säger om dylika förhållanden: »de sjukdoms-anfall, som uppkomma
af miasma, förefalla alltid högst obegripliga (mysterious). Så svårt är det
att af ett lands utseende bedöma om det är sundt eller ej, att om en
person skulle anmodas att nämna en inom tropikerne belägen helsosam trakt,
skulle han uppgifvit denna» (Perus kustland). Han framställer flera exempel
i denna väg. (Voyage and Adventure H. M. Ship Beagle, III. 446.)
[2] Är egentligen ej något namn, utan ett diminutivum af rio, flod; på engelska
kartor ser man den kallad »River Chuelo.»
[3] Angående beloppet af utförde varor, se bilagorna vid slutet af boken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:14:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/1/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free