Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Segling till Plata-floden och uppehåll i Montvideo och Buenos Ayres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landet oberoende af moderlandet. Den hårdhet, hvarmed Ferdinand VII
afvisade alla förslag i detta ämne, och den grymhet, hvarmed han
förfor mot de konstitutionella i Spanien, gjorde detta om intet, och
på en i Tucuman församlad kongress förklarade sig staterne i Juli
1816 för all framtid oberoende af Spanien, samt beslöto att till dess
öfriga kolonier afsända trupper, för att biträda dem vid deras kamp
för frihet och oberoende. Puyredon ställdes i spetsen för statens
angelägenheter, men formen för hans magtutöfning var endast ofullständigt
bestämd, och förhållandet mellan de olika staterna, till antalet
tretton, var det ännu mera; kongressen var dock sysselsatt med
utarbetning af en fullständigare konstitution.
De upplystare af nationen, som väl insågo att de aflägsnare
provinserna eller staterna alldeles saknade alla för sjelfstyrelse nödvändiga
elementer, önskade att alla staterna skulle ega en gemensam, i Buenos
Ayres residerande styrelse, af hvilken de öfriga provinsernes guvernörer
skulle tillsättas. Detta parti kallades unitarier. Det andra,
federalerne, önskade en republik efter nordamerikanskt mönster, då hvar
och en serskild stat skulle välja sin guvernör och sköta sina inre
angelägenheter, och guvernören i provinsen Buenos Ayres skulle
framför de andra endast ega den utmärkelsen, att republikens utrikes
angelägenheter skulle åt honom uppdragas. Vi få framdeles se huru pass
dessa grundsatser följts vid partiernes benämning, och huru Rosas
styrt republiken med all magt sammanfattad i sin person, således efter
ett ultra-unitärt system, under det han dagligen i tal och skrift
nedkallat död och förderf öfver ”de vilda, smutsiga, vämjeliga unitarierna.”
Vid den tidpunkt vi nyss nämnt, herrskade i Banda Oriental den
vilde Artigas, hvars gräsliga bedrifter sträckt sin olycksbringande
verkan ända till våra dagar. Denne best vann inflytande i Entrerios,
Corrientes och Santa Fé, och förklarade sig för federationen.
Kongressens i unitär anda utarbetade konstitution blef 1820 kungjord, men
olyckligtvis voro nästan alla trupper då i Perú, så att kongressen saknade
medel att göra sig åtlydd, då provinsguvernörerne nekade att
hörsamma den nya författningen. Med sina vilda skaror ryckte Artigas och
hans medhjelpare Ramirez mot Buenos Ayres, den unitäre Puyredon
nedlade styrelsen; sedan de federala intagit staden upplöste de
kongressen, och anklagade den, för att ursäkta sitt uppförande, för
förrädiska planer till landets återförenande med Spanien. Året 1820 såg
femton olika styrelser i spetsen för statens angelägenheter, och då den
sista af desse, med general Rodrigues i spetsen, i Oktober, insattes,
framträder för första gången Juan Manuel Rosas’ namn i förening med
allmänna värf. Han var då befälhafvare för en afdelning landtmilis,
af sin uniform kallad ”los colorados” — de röda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
