Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Segling till Plata-floden och uppehåll i Montvideo och Buenos Ayres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och att karlar blefvo misshandlade derför att de nyttjade skägg under
hakan, emedan derigenom bildades figuren af ett U.
För att ega tjenstfärdiga drabanter för utförande af de
förföljelser, som ej kunde komma under domares behandling, stiftade Rosas
den så kallade Mazorca-klubben. Benämningen är tagen från det
majs-ax (mazorca), som vid något föregående tillfälle af landtboernes
federala parti burits såsom ett utmärkelsetecken. Vi få snart se det
förfärliga bruk, hvartill denna klubbs medlemmar användes, och som
föranledt en ordlek ölver dess namn, i det den blifvit benämnd med
det nästan likaljudande ordet Mashorca [1].
Sålunda fortgick det till 1838, då Argentinska republiken
invecklades i krig med Frankrike, som i Mars nämnde år började
blokera floden. Anledningen dertill var Rosas’ inblandning i Banda
Orientals angelägenheter, till förevändning för hvilken han anförde att
dess president Rivera olagligt bemägtigat sig styrelsen i stället för
general Oribe, Rosas’ kreatur. För att göra denna intervention populär
inom Argentinska staterne, anklagade han Rivera för att gynna
utlänningarna och sålunda conspirera mot Amerikas oberoende. Ett
stort antal Fransoser, Basker och Savojarder hade också dit inflyttat
och blifvit väl emottagne, och Montevideo vexte och uppblomstrade
derigenom hastigt. Afund deröfver var väl egentliga skälet till
inblandningen. Då Rosas ej förmådde återinsätta Oribe, gaf han
honom ett generalsbefäl i sin krigshär, och sände honom mot
unitarierna, som under Lavalle och La Madrid började röra på sig i de
öfra provinserna. Pappersmyntet, som efter kriget med Brasilien stigit
till 24 pence, hade nu fallit till tre, och var under franska blokaden
till och med ännu lägre. Rosas hade tillvällat sig hela inseendet
och kontrollen öfver banken: han utsläppte sedlar efter behag, utan
att derom underrätta representanternes kammare, utan att någonsin
redogöra för bankens ställning.
Under allt detta iakttog han dock noggrannt konstitutionens former,
remitterade ärender till representerande kammaren, som ej vågade
afgöra dem annorlunda än efter hans vilja, och nedlade emellanåt
diktaturen, för att på kammarens enträgna anhållan åter åtaga sig den.
Uteblifvandet af en sådan anhållan hade dock säkerligen medfört
obehagliga följder för kammarens ledamöter. Domstolarne stodo
fullkomligt under hans befäl och vågade naturligtvis ej fälla någon mot
diktatorns önskan stridande dom.
Hittills hade han dock inskränkt sig till förföljelser och trakasserier,
samt ett och annat mord, men fredsslutet med Frankrike i Oktober
1840 firades med ett mördande i större skala. Några hundrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
