Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Segling till Plata-floden och uppehåll i Montvideo och Buenos Ayres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka förut brukliga inskrifter blifvit tillökade med ”död öfver den
galne förrädaren och vilde unitarien Urquiza,” och då denne, såsom
guvernör öfver Entrerios, förklarade att denna stat biföll Rosas’
ansökan om afsked från sin mödosamma befattning såsom confederationens
styresman, blef saken fullkomligt klar. Urquizas skrifvelse härom är
daterad den 1 Maj 1851.
Oaktadt Rosas’ ljungande proklamationer förblefvo Urquizas väl
disciplinerade trupper honom trogne, och hela den under Oribes befäl
vid Montevideo stående afdelningen öfvergaf sin general för att förena
sig med Urquiza. I September blef staden Montevideo fri från den
nioåriga blokad den haft att utstå, och en utsigt till bättre dagar
öppnade sig för dess innevånare. Men hela landsbyggden var alldeles
förhärjad, menniskor och kreatur dödade eller bortlupne, och många
år torde erfordras innan det fordna välståndet kan återvända.
Vid underrättelsen om Urquizas resning skyndade Brasilien, retadt
af de utpressningar Oribe tillåtit sig mot i Banda Oriental bosatte
Brasilianare, och för hvilka upprättelse fåfängt blifvit på diplomatisk
väg sökt, att bidraga till Rosas’ störtande, afslutade en traktat med
Banda Oriental och ditsände en betydande styrka till lands och sjöss.
Landttrupperne bestodo af omkring 17,000 man, hvaraf under Eugenies
uppehåll i Plata-floden 3,000 voro förlagde vid Montevideo, 10,000 vid
Colonia del Sacramento, och 4,000 åtföljde Urquiza, som dessutom ägde
under sitt befäl 3,000 man Orientaler jemte sina egna trupper.
Brasilianska eskadern bestod af omkring tjugu större och mindre fartyg, af
hvilka de flesta lågo vid Colonia.
Mot denna styrka hade Rosas att ställa omkring 27,000 man,
hvaraf omkring en tredjedel stod uppåt Santa Fé och vid San Nicolas,
under befäl af hans svåger general Mansilla; de öfriga två voro förlagde
kring Buenos Ayres, dels vid hans landtställe Palermo, dels vid Santos
Lugares, två mil från staden. Dessutom hade han en ganska god
artillerimateriel och ej mindre än 80,000 till större delen inridna hästar.
Betänkliga symptomer af missnöje och deraf följande rymningar hade dock
redan innan vår ankomst börjat visa sig bland den uppåt Santa Fé
stående afdelningen.
Sådan var sakernas ställning vid 1852 års inbrott. Under vårt
vistande i Buenos Ayres inlopp rapport att de längst framskjutne
posteringarne af Argentinska arméen blifvit angripne af Urquiza, som
gått öfver Paraná vid Santa Fé, och dels förenat sig med de angripande,
dels blifvit tillbakakastade. Stämningen i staden var dyster, man
väntade hvarje dag underrättelse om något afgörande, och många betviflade
att Urquiza spelade rent spel. De familjer, som bodde på sina
landtgårdar kring staden, flyttade in dit, för att ej löpa fara att plundras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>