Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Uppehåll i Valpariso; segling till Callao och vistelse därstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
temligen ofruktbart utseende; vid dess öfre ända blänka Limas hvita hus
och många kyrktorn, strax bakom staden resa sig branta bergkullar,
och på långt afstånd synas de orediga konturerna af Cordilleran skymta
genom den oftast något mulna eller disiga atmosferen. De beskrifningar
vi hört på Lima, och i synnerhet på den qvinliga delen af dess
befolkning, hade lifligt upphettat åtskilligas inbillning och retat deras
nyfikenhet, hvilken, som vi snart skola få se, grymt gäckades.
Callao är blott Limas hamnstad, och handelshusen hafva ej der
några kontor, utan blott kommissionärer. Det är ett temligen ruskigt
näste, som erbjuder föga af intresse. Man landar på en träbro, byggd
på ruinerna af gamla Callao, som 1746 af hafvet uppslukades under
en jordbäfning. Bron tjenar till upplagsplats för bräder och dylika
varor, och man ser straxt der bredvid något, som påminner om att
man befinner sig i ett land der egentligt regn endast ytterst sällan
faller. Detta är högar af spannmål, som på obestämd tid lemnas utan
betäckning liggande under bar himmel. En peruansk soldat stod på
post på bron: det var en liten oansenlig figur, tydligen af mera
indiansk än hvit ras, och med ett högst omartialiskt utseende. Ett
kompani svenska soldater skulle säkerligen utan svårighet med bajonetten
öfverändakasta en eller annan bataljon dylika kräk. När man kommer
ut från labyrinthen af brädstaplar och spannmålshögar, inträder
man på en ytterst skräpig strandgata, hvarest en verklig profkarta på
blandade menniskoraser framställer sig för ens blickar, och den stora
rikedomen af olika färgtoner ökas än mera af de tusenfärgade
klädespersedlar, hvarmed detta herrskap är utstyrdt. Vi skola längre fram
nämna några ord om de olika blandningar, som i Perú igenkännas
och utmärkas med särskildta namn. Frukter och grönsaker utbjudas
här till salu, under en liflig konversation mellan de sköna försäljerskorna
och deras kunder. Bland de många nakna fötterna ser man en och
annan i köttfärgad silkesstrumpa och en liten kokett sko; indianska
rasen har i allmänhet små händer och fötter, fast deras form ej är rätt
vacker. Man går vidare förbi några skräpiga skeppshandlare-bodar
uppåt staden, och inkommer på en hop temligen oregelbundna och
mycket snuskiga gator och gränder, omgifna af hus af ganska anspråkslöst
utseende. I någon af de små vattenrännor, som äro hitledda, ser man
kanske en madam af obeskriflig ras tvätta sina barnungar och sina
smutsiga kläder, och ett litet stycke derifrån hoppa några af landets
gaturänsare, de stygga men aktningsvärdt nyttiga ”gallinazos”[1]. Flera
af deras kamrater sitta på de närbelägne husens tak, eller segla med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
