Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Segling till Puná och uppehåll därstädes; segling till Panamá, samt uppehåll der och vid Perl-öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Puná by är belägen på ön af samma namn och består af
omkring ett dussin hus med ett par obetydliga inhägnade täppor. Husen
äro alla byggda på stolpar, för att gifva luften tillträde på alla sidor
och hålla rummen fria från väta. Medföljande planch ger bättre än
en beskrifning begrepp om deras utseende, men vi måste upplysa att
det här afbildade hus är ett af de bästa i byn. Det inre är öfverallt
högst tarfligt: möbleringen består på sin höjd af några stolar och
bänkar, ett par hängmattor och en kista. Till spis begagnas några
flata stenar, och husgeråden inskränka sig till ett och annat kokkärl
och några kalabasser. Några egentliga odlingar syntes ej, oaktadt
dylika med största lätthet skulle kunna göras. Någon frukt var ej
att få, med undantag af några bananas. En half mil från byn vid
Punta Espanola har engelska konsuln i Guayaquil ett landställe,
hvarest han en gång försökte odla bomull, som väl vexte förträffligt, men
ej kunde skördas i anseende till brist på arbetare, ty Puná-boerne
tyckte sådant arbete vara dem alldeles för besvärligt. Från byn går
en liten gångväg till detta ställe, men man får dock litet emellanåt
tränga sig fram bland de talrika busksnår och slingerväxter, som på
många ställen stänga den. En slags ranka, med blad liknande
nässlans, var ganska besvärlig, ty dess blad fastnade vid kläderna så
starkt att de först efter flera tvättningar voro riktigt borta, och
lemnade då efter sig fläckar som tyckas vara outplånliga. För botanisten
erbjuder Puná säkert ett rikt fält. Pockenholz och flera arter nyttiga
träd växa derstädes i öfverflöd, men skogens täthet gör deras
uppsökande och forslande till stranden ganska besvärligt.
Bredvid byn genomskäres ön af en smal ränna — ”estero” — som
en fjerdingsväg från sin mynning grenar sig i två och derefter
blir så trång och full med kullfallna träd att endast de minsta båtar
kunna komma fram. Denna rännas stränder erbjuda en äkta tropisk
scen. De äro beväxta med höga, lummiga träd, mellan hvilkas
stammar buskar bilda otillgängliga snår, medan parasitväxter frodas i
träden, omslingra deras grenar och bilda stora nedhängande festoner.
Vid högt vatten stå de närmast stranden vexande träden med sina
rötter i vattnet, men vid lågt — höjdskillnaden är ungefär en famn — blir
en del af den gyttjiga strandens sluttning synlig tillika med stora
sträckor af trädens rötter, hvilka bilda högst fantastiska figurer.
Musslor kunna då plockas på buskarnas och mangle-trädens i vattnet
slokande grenar. Hägrar, Ibisar och andra vattenfoglar anträffades på
stränderna, många småfoglar i buskarna, och understundom såg man
en i gyttjan hvilande kayman vid båtens annalkande snabbt kila ned
i vattnet. De voro dock hvarken talrika eller stora, men en dag
syntes en mycket stor simma kring fregatten. Dess längd kan ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
